Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 6
- Dagens frågor 20 maj 1936
- Sanktionsfiaskot och Englands svaghet
- Där Japan och Sovjet mötas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stater, som hittills i den engelska vänskapen sett sin säkraste
tillgång. När som helst kan en världspolitisk katastrof framtvinga
avgörande beslut, där det för varje regering gäller att skilja mellan
fakta och fiktioner.
Där Japan och Sovjet mötas.
Den för närvarande mycket oklara linje, som skiljer
Ryssland och dess protegé — Yttre Mongoliet — från
Japans nya fastlandsområde, är i dag den längsta oreglerade gränsen
i världen. Den ligger mellan tvenne kraftiga nationer, vilkas
befolkning är stadd i snabb tillväxt, och som bägge tro på en stor och rik
nationell framtid och äro övertygade om att ha en världsmission att
fylla. Men gränsen mellan Japan och Ryssland är mer än en
farofylld demarkationslinje mellan tvenne kraftiga och växande
stormakter. Den är skiljemärket mellan två stora kulturer, två vitt skilda
världsbilder.
Denna gräns, om vilken japaner och ryssar ideligen tvistat, är
ungefär 550 mil lång och passerar genom trakter, mera okända än
någon annan slätt på jorden. Den börjar i den östra delen av
Gobiöknen, som skiljer Yttre Mongoliet från Manchukuo, och följer sedan
Amurfloden en sträcka av 160 mil genom bördiga dalgångar,
skogrika höjder och sumpiga lågland, som utgöra det mest lovande, men
outnyttjade jordbruksbältet i den norra tempererade zonen. Gränsen
följer så Ussurifloden från dess utlopp upp till sjön Hanka och
fortsätter därpå ned till Korea. Till denna långa gränslinje bör så
läggas de 80 eng. mil, som dela itu ön Sachalin, vars olja i norr och
fisken i söder Japan både önskar och behöver.
Mellan Baikalsjön och Manchukuogränsen ligger ett vidsträckt
område, bebott av ryssar, vilka delvis äro organiserade i kommuner.
Områdets säkerhet beror helt på vad som kommer att hända
mongolerna. Härifrån och österut mot Amur och Ussuri-flodernas
sammanflöde är den ryska befolkningen mycket tunnsådd. Amur är fylld
av hundratals små öar och sandbankar, vilka äro föremål för
ideliga äganderättstvister. Ryssarna hålla på navigationsrätt till halva
floden och anse denna del av sitt område i yttersta Asien som den
relativt säkraste. De ha därför grupperat sitt försvar längs med
Amur hellre än i den s. k. Kustprovinsen, detta med tanke på att
annars bliva klämda mellan en japansk flotta och en
japansk-manchukuo-armé.
Japanerna betrakta Kustprovinsen i Sovjets ägo som »en dolk
riktad mot sitt hjärta». Den utgör rysk bas för svår konkurrens
inom fisket och sjöfarten och bildar dessutom ett starkt stöd för
flottoperationer i västra Stilla Havet. Historiskt och geografiskt är detta
område en del av den manchuriska kusten, och japanerna anse, att
denna gemenskap även bör vara politisk.
För Sovjet mest störande är, att Japan genom sitt snabba
handlande sedan 1931 och speciellt genom sina väl planerade framstötar i
Chahar, Suiyuan och Ningsia — alltså området direkt söder om Yttre
Mongoliet — redan lagt under sitt inflytande och skydd två gånger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0448.html
