Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Tysk historieforskning i brytningstider. Av Nils Ahnlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Ahnlund
antalet sammanfattande skildringar av tysk historia i hela dess
vidd, som härröra från enskilda författare, ofta intresserade
lekmän. En del är av ringa värde; annat faller inom kategorien
propagandalitteratur och bär det förgrovades prägel. Åtskilligt
förtjänar likväl uppmärksamhet. Friedrich Stieves översiktliga,
till nutiden framförda »Deutsche Gescliichte» av 1934 torde inom
denna grupp kunna räknas till det lödigaste; författaren är känd
i Sverige sedan tidigare år. Den yppersta platsen kommer
tydligen att intagas av Johannes Biihlers »Deutsche Gescliichte», när
detta stort anlagda litterära företag, som visade sina första
frukter 1934 och hittills omfattar två delar, en gång föreligger färdigt.
Biihler är icke fackman i trängre mening, men hans prestation
har från den vetenskapliga kritikens sida mottagits med ovanliga
lovord, och jag har under samtal med tyska kolleger kunnat
övertyga mig om att denna mening är allmän. Författaren bekänner
sig uttryckligt till det Bankeska idealet för historieskrivningen
och söker hålla sin framställning obemängd av nuets strömningar
eller passioner. Det anseende och den spridning Bühlers
»Deutsche Gescliichte» vunnit är en sak att lägga märke till, när man
söker göra ett bokslut över historiens ställning i våra dagars
Tyskland. Hos Biililer röjes klart samma strävan att förena
kulturhistoria och politisk historia till ett, som så påtagligt
utmärker tysk hävda teckning från senare år.
Endast mera i förbigående kunna här beröras några viktigare
bidrag från tyskt håll till andra länders historieforskning. Man
antecknar Karl Stählins förträffliga »Russische Gescliichte», vars
fjärde band snart torde vara att motse, och en tredje del av den
gamle W. Michaels »Englische Gescliichte im 18. Jahrhundert»,
som av den brittiska kritiken fått stort beröm — ett verk
framsprunget ur helt andra källor än dessa sista dagars. Men även
hos ett yngre släktled kommer här och var till utlopp ett intresse
för andra historiska kulturkretsar, till vittnesbörd om den
fortlevande känslan av vikten av att hålla förbindelserna aktuella för
medvetandet, Så har den tidigare Bismarckforskaren Ulrich
Noack i fjol och i år framträtt med arbeten om den berömde lörd
Actons historiefilosofi. Titlarna ha programmatisk formulering:
»Geschiclitswissenschaft und Wahrheit»; »Katholizität und
Gei-stesfreiheit». Ilen andliga latituden inom nutida tysk
historiespekulation är, åtminstone rent publikationsmässigt sett,
ingalunda snäv.
468
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
