Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 7
- Dagens frågor 8 juli 1936
- In memoriam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DAGENS FRÅGOR
Den 8 juli.
In memoriam.
Ministären Hansson har dragit sina färde. Med den
obenägenhet att ta regeringsansvar, som mellanpartierna
tidigare under legislaturperioden ådagalagt, och med den trivsel på
taburetterna, som de socialdemokratiska regeringsledamöterna aldrig
gjort någon hemlighet av, trodde man i det längsta, att
regeringsfrågan skulle avgöras först i höst, då hr Hansson inför folket hade
att redovisa för sitt fögderi. Att i spetsen för sitt garde få möta
väljarna torde också ha varit den avgångne statsministerns innersta
önskan. När socialistministrarna likväl redan före valstridens början
måste packa in och bryta upp, var detta sannolikt ett streck i
räkningen. Exstatsministern hade misstagit sig på mellanpartiernas
servilitet, och han hade ännu mer överskattat sin egen
underhandlingskonst. När lock icke längre hjälpte, försökte han med pock. Som
alltid när en socialistregering i Sverige går, blev det även i år ett
oherrans väsen. I två veckor varade det ståndskall, som regeringen
öppnat mot den borgerliga majoriteten i allmänhet och folkpartiet
i synnerhet; hr Hanssons till stilen pompösa slutuppgörelse med de
borgerliga, när folkpensioneringsgraderingen behandlades, har också
av en kåsör förliknats vid gamle kung Göstas avsked till ständerna.
Som det politiska skådespelets stora regissör sörjde hr Hansson för
att han icke försvann ljudlöst genom någon bakdörr; han
arrangerade en dramatisk slutakt full av bullrande och patetiska effekter,
som gjorde vår riksdag i högre grad än på åratal till föremål för
folkets nästan andlösa uppmärksamhet. Hr Hanssons »riksteater»
överträffade vida hr Engbergs.
Ministären Hansson kan glädja sig åt mycket erkännande i
pressens eftermälen. Tvivelsutan hör den till de intressantaste, som vårt
land på decennier haft. I jämförelse med många företrädare har den
framför allt utmärkt sig för en enastående homogenitet. Där har
icke funnits någon blandning av gammalt och ungt eller av politiker
och fackmän. Den har bestått — med undantag för den sistkomne
hr Levinsson — av hundraprocentiga politiker. Medan Brantings
ministärer inrymde sida vid sida representanter för en äldre
försliten och en yngre dådlystnare generation, valde hr Hansson till
medarbetare blott jämnåriga. I sin helhet ha regeringsledamöterna
bildat ett sällsynt sammansvetsat kamratlag. Man jämföre härmed
den Pehrssonska ministärens statsråd, vilkas sammanträffande på
morgonen fredagen den 19 juni måste ha utgjort en sannskyldig
presensationscour. Den Hanssonska regeringen ägde i sin starka
inre samhörighet en sällsynt styrka. Den förtjänar också
erkännande för sin sprudlande arbetsglädje; från borgerlig synpunkt var
denna aktivitet mången gång farlig och äventyrlig, men
regeringsledamöternas oförvägenhet att ge sig i kast med svåra uppgifter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0510.html
