Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 28 augusti 1936 - Statsfinanser och skattepolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
kritiker. Om några år redan torde vi få anledning att skatta oss
lyckliga över att krislånen icke längre tynga budgeten och att de
goda konjunkturerna begagnats för att på en gång lyfta bort så
mycket av den nyss genomgångna krisperiodens statsfinansiella
belastning. De kvarstående avskrivningsbehoven, vilka nu till största
delen hänföra sig till oräntabla investeringar i stats järn vägarna och
till förlusterna på spannmålsregleringen, äro för övrigt så
betydande, att man ännu icke kan tala om en tillfredsställande
konsolidering, även om läget är oerhört mycket bättre — tack vare
konjunk-turuppsvinget — än vad man för blott ett à två år sedan vågade
hoppas på.
Tillfredsställelsen över att krispolitiken icke medfört den
derange-ring av våra statsfinanser, som många befarade, får dock icke
föranleda alltför optimistiska slutsatser om det statsfinansiella läget.
Tvärtom linnes anledning till mycket allvarliga bekymmer för den
närmaste framtiden. De ha skymtat i årets diskussion om
försvarsreformens finansiering — med ännu större skäl kunde de framföras
i anslutning till fjolårets beslut om folk pensioneringens reformering,
som på ett tjugotal år kommer att stegra statsutgifterna med en 100
milj. kr. De stora automatiska utgiftsstegringarna äro
linans-ministrarnas ständiga bekymmer, och det förefaller icke troligt att
en normal ökning av inkomsterna ens under goda konjunkturer
skall förslå till att möta den påfrestning, som dels de redan
beslutade åtgärderna i stigande tempo medföra för statsfinanserna, dels
hotar på grund av förestående, delvis oundvikliga, utgiftsökningar
för olika ändamål. Man behöver icke vara olycksprofet för att
förutsäga att den dag snart kommer, då uppgiften att klara
statsfinanserna kommer att ställa helt andra krav på regering och riksdag än
dem, som under de senaste åren vållat mera högljudda än allvarligt
kända bekymmer.
Under dessa förhållanden måste skattepolitiken få en allt mera
accentuerad betydelse. Årets riksdag avvisade finansminister
Wigforss’ två förslag till omläggning av den direkta beskattningen och
begärde i skrivelse till K. M:t en ny utredning efter riktlinjer, varom
åtskillig strid stod under riksdagens sista timmar. Regeringen har i
dagarna effektuerat denna begäran genom tillsättandet av 1936 års
skattekoinmitté. De direktiv, som i statsrådsprotokollet meddelats
för kommitténs arbete, torde icke föranleda några invändningar; de
ge i alla händelser icke stöd för kraven på sådana radikala
förskjutningar i skattefördelningen, som i den politiska diskussionen om
skattefrågorna på sistone ställts i förgrunden. Därmed är icke sagt,
att icke dessa krav kunna komma att aktualiseras under
utredningens gång. Den som tagit del av den förre finansministerns
uttalanden och förslag kan icke ett ögonblick tvivla på, att han redan
har sin ståndpunkt klar och att han som medlem av skattekommittén
kommer att hårt driva den skattepolitiska uppfattning, som han,
kanske utan större entusiasm från sitt partis sida, sökt göra till en
socialdemokratisk reformlinje i skattefrågan. I starkt agitatorisk
569
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
