Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 28 augusti 1936 - Några, som tröttnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
har han i tur och ordning beklätt de båda vicetalmansposterna. Som
mångårig ledamot av statsutskottets skolavdelning spelade han med
sin utslagsgivande röst under åratal stor roll i vårt
undervisningsväsens anslagsfrågor. Genom sitt gemyt och sitt saktmod vann han
popularitet, men hans styrka låg i en stor habilitet, som överskylde
hans alldagligare skärpa och kunnighet. Två gamla lantmän
förlorar partiet i hrr Olsson i Eamsta och Olofsson i Digernäs; den
senare, som invaldes redan vid 1899 års val, har haft ett huvud eller
bildat ett parti för sig, »den stora vredens» parti, ty han var alltid
indignerad, icke minst över skåningar, och hans lika roande som
ofarliga krevader skola nog saknas. Ej heller hade partiledningen
någon mer läraktig discipel i hr Elof Ljunggren, med vilken
riksdagen förlorar den siste i den skara av nykterhetsmän, som kring
sekelskiftet dominerade den borgerliga radikalismen och som särskilt
vid 1911 års val fyllde kamrarna; hr Ljunggren föredrog t. o. m. att
låta sin svanesång i våras bli ett anatema över partipiskan, ett
anförande som dock totalt förfelade sin verkan i folkpartiets läger men
beredde socialdemokraterna stor hugsvalelse. Två näringslivets män
mister folkpartiet i hrr Carleson och Ekman i Göteborg. Det vore
oriktigt att säga att dessa tillhört kammarens mer inflytelserika
ledamöter, men de ha bägge med stor ambition och vaksamhet deltagit i
arbetet, särskilt då hr Carleson, som gärna tagit till orda, alltid
kort, konciliant och kunnigt, och som genom sin politiska
uppfostran och administrativa karriär besuttit vidsträckta politiska
insikter.
Bland bondeförbundets 38 ledamöter i kammaren föreligger blott
en avsägelse, från jordbrukaren och f. d. fanjunkaren Pettersson i
Broaryd. Detta bekräftar i sin mån den gamla erfarenheten, att en
i riksdagen invald jordbrukare finner huvudstaden angenäm som
uppehållsort under vintersäsongen. Föryngringen inom
bondeförbundet har sedan länge huvudsakligast skett genom mandatvinsternas
nya tillsatser.
I det socialdemokratiska partiet föreligga ett tiotal avsägelser,
men endast en bemärkt man lämnar arenan, f. talmannen
landshövding Bernhard Eriksson. Invald redan 1905, vid 27 års ålder, var hr
Eriksson predestinerad att bli ålderspresident, men han avträder nu
från politiken av samma skäl som sin kollega på Uppsala slott;
alltifrån 1912 tills nu ha också Kopparbergslänets hövdingar (hrr
Holmqvist, Kvarnzelius och Eriksson) haft sin varelse under halva året
vid riksdagen. Vad Albert Engström på sina beryktade hexametrar
1914 skrev om »Bernhard från Grängesberg» — »du är renhjärtad
som en nyfödd, och ditt hjärta du bär på din dalasjungande tunga» —
gäller nog i mycket ännu: landshövding Eriksson hade visserligen
med åren blivit visare, mer realistisk, men sin oförfalskade
god-hjärtenhet och sitt djupa patos för samhällets mindre lyckligt lottade
behöll han riksdagstiden ut. De gamla agitatorstonfallen kunde dock
höras i riksdagen även sedan han blivit konungens troman.
Samtidigt lämnar den gamle »trädgårdsodlaren» och politiske filosofen
585
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
