Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Hur skapas demokratiens »statsvilja»? Av Gunnar Svärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
representationen och löften om sådana. Det är att märka: det
gäller icke här, vad väljarna begärt, det gäller, vad vissa herrar tro
passande för väljarna, det gäller spekulationer i folkets lidelser.
Naturligtvis kan ingen propaganda arbeta med framgång, om
den icke appellerar till existerande behov eller snarare
föreställningar om behov eller till andra psykiska realiteter. Men därmed
är alls icke sagt, att den riktning segrar, som uppfylla
majoritetens mest trängande behov eller önskningar. De flesta människor
ha en viss motvilja mot individer, vilkas utseende, språk, sätt och
religion stå dem främmande. Av denna kan skapas en flammande
antisemitism, för att nämna ett exempel, som är stark nog att få
dem att fullständigt bortse från allt vad deras eget intresse
kräver. Vindögda människor se ofta lömska ut. Det är icke otroligt,
att en effektiv propaganda skulle kunna tvinga fram särskilda
kontrollåtgärder rörande deras uppförande. Många hysa en stark
önskan att på ett eller annat sätt revanschera sig på dem, som i
arbetet äro överordnade, och som aldrig uppskatta ens arbete
tillräckligt. Vissa partier förstå att skickligt utnyttja detta. Den
fattige är ofta misstänksam mot den mera välbärgade. Den
senares eventuella försök att hjälpa sin olyckligare broder smaka
välgörenhet, förnedra, äro till sitt innehåll och sin avsikt värda
misstankar. Det är mycket trevligare att tvinga av honom hans
skärv, att ha rätt till den. Denna inställning är sannerligen icke
outnyttjad. I stora samhällsgrupper har man en generell känsla
av att det är synd om en massa människor och att dessa
naturligtvis kunna hjälpas, om icke vissa egoister snörde till
samhällets pung så hårt. Ingen agitator kan stöta denna välviljans
anhängare för pannan. Några grupper i samhället anse sig så
ensamstående, att många av deras medlemmar fordra, att gruppens
namn skall förekomma i namnet på det parti man skall stödja.
En del personer rösta principiellt icke på ytterlighetspartier, de
ha en känsla av, att i mitten finns sanningen och vettet.
Katalogen över dessa allmänt kända faktorer skulle kunna göras långt
fullständigare, men det må anstå. Konstateras skall blott, att
utnyttjandet av dessa föreställningar icke behöver avse att skapa
opinion för tillgodoseende av innehavarnas verkliga intressen,
tvärtom kunna dessa föreställningar och en samvetslös agitation
mycket väl förmå väljaren att rösta för hans egen ofärd.
På många håll betraktas utgången av 1936 års val som ett
tecken på de begränsningar, den politiska propagandan har att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
