Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Dagens frågor 14 december 1936 - Intryck från Estland. Av Gustaf Petri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
haft åtskilliga inrepolitiska kriser av allvarlig natur att övervinna,
och efter allt att döma synes det inre läget för närvarande icke utan
orosanledningar. Landets ursprungliga författning, som antogs 1920,
var starkt demokratisk, och uttryckligen stadgades, att »folket självt»
skulle utöva högsta makten. Uppbyggandet av den nya staten
visade sig emellertid vara en ytterst vansklig uppgift. Landets
farofyllda yttre läge och de inre problemens omfattning och
komplicerade natur krävde också en starkare ledning än den som det valda
styrelseskicket eller åtminstone partisplittringen medgav. Efter ganska
starka inre slitningar antogs efter den bekanta folkomröstningen på
hösten 1933 en serie författningsändringar, varigenom riksäldsten
Konstantin Päts bekläddes med nästan diktatorisk maktfullkomlighet.
I nära samverkan med överbefälhavaren för armén general Johan
Laidoner samt statsministern Kaarel Enpalu (f. d. Einbund) har
Päts utövat regeringsmakten. Otvivelaktigt har denna statsledning
under den tid den verkat åstadkommit mycket gott. Sålunda har det
allmänna välståndet märkbart tilltagit och en viss avspänning utåt
av de starka politiska motsättningarna kunnat ske. Belysande i detta
hänseende torde vara, att bland de skyddskårsavdelningar, som
paraderade vid monumentsinvigningen i Narva, ett par kompanier
bestodo av arbetare från det stora textilfabriksområdet utanför staden.
Vissa tecken tyda emellertid på att den närmaste framtiden
kommer att medföra ökad inrepolitisk spänning. Statsledningen har
nämligen funnit tiden inne att söka fastare reglera författningslivet,
varvid man närmast torde ha tänkt sig en folkrepresentation,
bestående dels av en folkvald, dels av en korporativt sammansatt
kammare. Till den ändan skall i mitten av december en konstituerande
nationalförsamling väljas. Då emellertid alla partier tidigare
upplösts, ha valförberedelserna i stor utsträckning skett genom d. s. k.
fosterländska fronten, som handlar enligt regeringens direktiv.
Resultatet blev också, att av landets samtliga 80 valkretsar 49 uppställde
endast en kandidat, varigenom endast 31 kretsar behöva välja.
Gent emot detta tillvägagångssätt vände sig för kort tid sedan fyra
föregående statsäldstar i en framställning till Päts om valens
uppskjutande till nästa vår i förening med omedelbart upphävande av
förbudet beträffande politisk verksamhet. Då Päts avvisade detta
projekt, blev detta märkligt nog publicerat i en finsk tidning.
Otvivelaktigt framkallade dessa händelser en viss irritation i Estland,
men något bedömande av oppositionens styrka och avsikter låter sig
för närvarande icke göra. Päts’ ställning synes emellertid nu så stark,
att någon rubbning i förhållandenas lugna utveckling knappast kan
väntas. Till en avspänning kan måhända också bidraga, att Päts
och hans medhjälpare, såsom bl. a. framgått av en i dagarna
avgiven deklaration av Enpalu, numera definitivt tagit avstånd från
Führerprincipen och ämnar verka för att i det blivande parlamentet
plats även beredes för en lojal opposition med dithörande
partibildning.
Den skärpta spänningen mellan Ryssland och Tyskland framhäver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
