- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugutredje årgången. 1936 /
835

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Dagens frågor 14 december 1936 - Intryck från Estland. Av Gustaf Petri - Tysk-japanska avtalets tolkning. Av —t

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

allvaret av Estlands liksom de övriga randstaternas farofyllda läge.
I Estland strävar man efter att hålla sig utanför alla avtal, som
kunna innebära anslutning till den ena eller andra
stormaktsgruppen. General Laidoners nyss citerade uttalande i Narva var
otvivelaktigt avsett att giva klart besked på denna punkt. Det är därför
icke att vänta, att de inviter till en uppslutning på Tysklands sida,
som nyligen förekommo i generalen och geopolitikern Haushofers
tidskrift »Volk und Reich», vinna förståelse i Estland.

För oss svenskar är det nyttigt att på nära håll se de realiteter,
som sammanhänga med Estlands läge på gränsen till Sovjetryssland.
Sålunda känner man sig på ett alldeles särskilt sätt allvarligt stämd,
då man står vid taggtrådsstängslet med dess spöklika
observationstorn och vid betraktandet av hammaren och skäran på gränsstolparna
tänker på att det närmaste området på den ryska sidan är ett
ödeland, där människor ej få bo, och åkrar ej bära frukt. Här står
otryggheten på lur och här förstår man bättre än i det lugna Sverige,
hur esterna känna det.

De uppgifter, som pålagts Estland och som dess folk med stolthet
erkänner, äro tvivelsutan av allvarligaste innebörd. Den
fundamentala förutsättningen för deras lösning är vidmakthållandet och
utvecklandet av landets kulturella anknytning till Västeuropa och icke
minst Sverige. Som ett svenskt intresse och en svensk plikt av första
ordningen framstår därför, att vi göra på vad oss ankommer för att
stödja det estniska folkets fortsatta utveckling i vad det gäller dess
kulturella och materiella välfärd.
Gustaf Petri.

Tysk-japanska avtalets tolkning.



Alltsedan Hitler övertagit makten i Tyskland har
världspressen ständigt aviserat ett fördrag av ett
eller annat slag mellan den uppgående solens land och tredje riket.
Än har det varit fråga om ett militärfördrag, än om en allmän
politisk vänskapstraktat. Dessa rykten ha emellertid alltid på det
bestämdaste dementerats av de tyska och japanska regeringarna. Men
ingen rök utan eld. Otvivelaktigt ha dessa bägge länder hyst
ömsesidig förståelse för varandras politiska problemställningar. Den
gemensamma frontställningen gentemot Sovjetunionen och vissa
likheter i stats- och samhällssystem hava skapat gynnsamma
förutsättningar för ett såväl kulturellt som politiskt närmande. När en
tysk-japansk traktat nu undertecknats, består det märkliga icke så
mycket däri, att den överhuvud kommit till stånd utan däri att den iklätts
en för mellanfolkliga avtal så säregen gestalt. Enligt sin ordalydelse
avser den blott att vara »ein Abwehrsvertrag» mot den
internationella politiska företeelsen Komintern. Den har därigenom fått en
betydligt mera universell tillspetsning än vad som kanske observerats
i dagspressen.

Att en överenskommelse icke tidigare kommit till stånd, får till
stor del tillskrivas den anglosaxiska världens absoluta obenägenhet
för främmande maktkonstellationer i fjärran östern, vilka mycket
lätt kunde hota dess ekonomiska intressen därstädes. Hitler har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:10 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1936/0841.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free