Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11 - Dagens frågor 14 december 1936 - Tysk-japanska avtalets tolkning. Av —t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens f rågor
regering- får tagas som ett tecken på att en praktisk arbetsgemenskap
upprättats. Ryktena om att Mussolini planerar att inom kort avlägga
ett besök bos Hitler ba endast ytterligare accentuerat den nya
tyskitalienska vänskapen.
En händelse, som i detta sammanhang icke tillräckligt
uppmärksammats av pressen men som får anses vara synnerligen
symptomatisk för vad som rör sig i tiden, är öppnandet av den stora
antikom-munistiska utställningen i München för en kort tid sedan. Denna
utställning, vilken organiserats av tyska Anti-Komintern under dr.
Adolf Ehrts ledning, upptager ett belt byggnadskomplex och kan
betecknas som enastående i sitt slag. Förutom den av tyskarna
anordnade utställningen finnas nästan lika stora italienska och
ungerska avdelningar, till vilka materialet ställts till förfogande av
respektive regeringar. Vid öppningsceremonin deltogo representanter
för italienska och ungerska regeringarna, vilket väckte en viss
uppmärksamhet. Det var ingalunda svårt att se vad det var för vind,
som blåste.
Det kan ingalunda förvåna, att de tre autoritärt styrda
stormakterna, med deras betonande av den nationella egenarten, i>å det
kraftigaste reagera mot Kominterns strävanden. Ej heller kan det
överraska, att det halv-autoritära Ungern, vilket 1919 under 133 dagar
hade att utstå Bela Kuhns och Tibor Szamuelys blodiga våldsregim,
tager avstånd från allt vad kommunism heter. Men även i andra
delar av världen ser man tydliga tecken på att de enskilda staterna
betacka sig för kommunistiska internationalens enträgna
uppmärksamhet. Särskilt katastrofen i Spanien har härvid varit ett
allvarligt memento. Engelske ministern i Portugal, sir Francis Lindley,
förklarade den 22 augusti 1936: »Det spanska inbördeskriget är ett
under åratal väl förberett verk av Moskvas agenter.» Detta torde
vara en mycket god karakteristik ay vad som tilldrager sig på
spanska halvön.
Den övriga latinska världen har starkt reagerat mot
inbördeskriget. Såväl Portugal som de syd-amerikanska staterna ha givit
Franco sitt moraliska och måhända även materiella stöd. Sydamerika
har haft mycket nedslående erfarenheter av att erbjuda såväl
Sovjetunionen som Komintern sin gästfrihet. De kommunistiska
revolterna och upproren ha varit legio, då Moskvas agenter framförallt
koncentrerat sig på att erövra de stora hamnstäderna med deras
heterogena befolkning. 1935 gick det som bekant så långt, att Uruguay
avbröt de diplomatiska förbindelserna med Sovjetunionen och
tillställde dess minister, Minkin, vilken redan tidigare utvisats från
Argentina, hans kreditivbrev. Bland de sydamerikanska stater,
vilka nu rikta blickarna över haven för att finna bundsförvanter i
sina strävanden att hålla de kommunistiska irrlärorna på avstånd,
märkas framförallt Argentina, Bolivia, Brasilien och Chile.
Det är mot denna bakgrund som man bör förstå formuleringen
och innebörden av fördragets art. 2. Den har en mycket mer
universell tillspetsning, än vad i allmänhet antagits, och får snarare upp-
837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
