Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Befolkningsproblemet i Athen. Av Axel W. Persson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Befolknings problemet i Athen
ställe som Xenofon för fram sitt skenbart geniala program för
förbättring av statsfinanserna: staten skulle lägga sig till med
slavar för uthyrning till gruvdrift för att dymedelst skaffa sig
en aldrig sinande inkomstkälla — han föreslår att deras antal
successivt skulle ökas, så att på varje borgare komme tre slavar,
som arbetade i silvergruvorna.1
Vi torde vara berättigade att räkna med, att ungefär 1U av alla
slavar, som ägdes av i Athen bosatta frie, varit sysselsatta
utanför Athen och Ättika, något som är av betydelse, då vi komma till
frågan om Athens brödsädesbehov, den enda verkligt sakliga
synpunkt som anförts mot den höga slavsiffran.
Beloch anser sig komma till det resultatet, att högst 125,000
slavar kunnat näras i Ättika vid sidan av borgare och metoiker (a. a.,
s. 412). Emellertid äro de uppgifter som lämnas både om
avkastningen i Ättika och importen utifrån så bristfälliga och
sparsamma, att det är mer än vanskligt att bygga en
folkmängdsuppskattning på dem — i ali synnerhet som det på en slav — vuxen
manlig! —• efter Thukydides uppgift (IV, 16) taxerade årsbehovet
av brödsäd, 7 1U medimner, ingalunda är ett absolut och på alla
stånd och åldrar användbart mått. Hur svagt materialet i själva
verket är, framgår redan därav, att man måste kombinera en
uppgift angående totalskörden i Ättika ur de eleusinska
räkenskaperna för år 329/8 med en uppgift hos Demosthenes i talet mot
Leptines (20, 31 f.) angående brödsädesimporten under år 355.
Edv. Meyer, som själv räknar med 150,000 slavar, anmärker
mycket riktigt, att det är omöjligt att säga, huruvida ej år 329/8
mycket mera säd importerats än 355, och också huruvida ej
skördeavkastningen andra år varit betydligt större än 329/8 (a. a., s. 193).
Det förefaller till och med som om vi hade goda skäl att antaga
något dylikt. Enligt Demosthenes utgjordes importen 355 från det
bosporanska området av 400,000 medimner, hälften av hela den
importerade brödsädesmängden. Tre år tidigare, då missväxt rådde
i Grekland, hade athenarna från den bosporanske härskaren
Leu-kon till normalpris erhållit så mycket spannmål, att de kunnat
göra sig en ren förtjänst på 15 minor på överskottet. Det är
mycket antagligt, att Strabon (VII, 4, 6) hänsyftar på samma mängd,
då han säger, att Leukon utskeppade 2,100,000 medimner
spannmål från Theodosia.2 Å andra sidan veta vi genom en inskrift
1 Jfr därom förf :s Hantverk oeh industri under antiken, s. 140 f.
2 Jfr Minns, Scythians and Greeks, s. 575.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
