Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Befolkningsproblemet i Athen. Av Axel W. Persson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel W. Persson
(Dittenberger, Syll.3 304) från år 330, att man då lidit av
spannmålsbrist i Athen, och det är tänkbart, att denna brist återverkat
på utsädet, så att den besådda arealen följande år varit mindre
än vanligt.
Det torde knappast behövas mera än att importen på Demetrios’
tid beräknas 1U högre än den taxerats år 355 och att skörden i
Ättika 329/8 beräknas såsom onormalt låg, för att helt andra
befolkningssiffror skola bli möjliga, siffror som tillåta oss att
ansätta en slavklass på 300,000 själar i Ättika. Och mera behöves ej
för att upprätthålla Ktesikles’ uppgift om de 400,000 slavarna.
Som ovan påpekats sysselsattes stora slavskaror i sjöfartens
tjänst och utanför landet, t. ex. i bergverken i Thrakien. För
deras vidkommande ha vi säkerligen ej att räkna med brödsäd, som
först importerats till Athen, där den var belagd med importtull
(2 %), och sedan åter exporterats, belagd med exporttull (2 %).
Man har otvivelaktigt provianterat där livsförnödenheterna
erhöllos billigast. — Huru som helst, jag finner, i likhet med vad
redan Böckh (a. a., s. 103) förklarat, att det ej är möjligt att göra
frågan beträffande Ättikas folkmängd avhängig av beräkningar
rörande den för densamma erforderliga brödsäden.
De skäl som i övrigt anföras kunna här lämnas å sido, enär de
äro ännu mindre bärkraftiga än det just behandlade. Men bakom
det hela tycks ligga en tanke på proportionerna mellan fria och
slavar, tanken att ett så litet antal fria icke skulle kunnat hålla ett
så stort antal slavar i styr.1 Om vi ansätta de fries antal till
sammanlagt 115,000 och slavarnas till inemot 400,000, nå vi dock
icke proportionen 1:4 — i sydstaterna i Amerika var proportionen
på sockerplantagerna före slavkriget 1:6!
Att vi ej höra talas om några slavuppror i Athen förrän under
hellenistisk tid beror dels på bristande klasskänsla, dels därpå att
slavarnas lott genomgående ej var så hård. Vi inlägga alltför lätt
i ordet slaveri något av hänsynslös grymhet — liksom i ordet
tyranni — säkerligen i båda fallen lika oberättigat. Aristoteles
framställer i sin behandling av statens uppkomst i början av
Po-litika förhållandena mellan herre och slav, man och hustru, fader
och barn, som de tre fundamentala sociala uttrycksformerna för
förhållandet mellan härskare och behärskade. Naturen själv har,
såsom Aristoteles på ett annat ställe säger, delat mänskorna
1 .Tfr t. ex. Ferguson, Hellenistie Athens, s. 54.
24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
