Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - En dialog om friheten. Av Curt Rohtlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
procent av den ekonomiska utvecklingens samfällda erfarenhet, och
denna senare underkännes obesedd såsom något slags förvänt påfund
av teoretiserande folk. Den fördömes även med åberopande av Guds
egen vilja. »Det liberala systemets fel var, att det låste sig fast i
urgamla dogmer», säger författarinnan, tydligen utan aning om, huru
nya dessa äro.
Den varma medkänslan med landsbygdens folk, så ojämförligt mera
vanlottat än de organiserade industriarbetarna, är emellertid en
faktor i vårt politiska liv, väl värd att uppskattas. För vissa äro statens
omsorger väl påkallade för att hjälpa dem. Gunnar Lindströms
kardinalfel är att tro friheten vara tillräcklig härför. Detta är den
ingalunda, och arbetsmonopolet lämnar i själva verket åtminstone till
god del en förklaring till lantarbetarnas betryck. De ha ej sin frihet
att välja bättre yrken. Botemedlet är med andra ord ökad frihet, som
för dem skulle vara värd rätt mycket.
Skulle Märta Leijon kunna förhjälpa dem till frihet gent emot de
fackföreningar, som hindra dem att konkurrera på arbetsmarknaden,
vore det en stor vinst. Men det ligger tydligen helt utanför hennes
synkrets. »Industrien har själv prövat tider, då den fria
konkurrensen dödade så gott som ali företagsamhet» hör till de många mycket
dunkla påståendena hos författarinnan. Eljest är det ju ett historiskt
faktum att konkurrensen, med ali sin hårdhet och sina avigsidor,
premierat företagsamheten. När vår industris höga kvalitet i detta
samband härledes ur tullskyddet, känner författarinnan tydligen ej till,
att blott på den internationella, icke tullskyddade marknaden, den
höga kvalitetens företräde visar sig fullt.
Frågan om friheten måste ses ur tidshistorisk synpunkt.
Diktaturerna utomlands ha såsom redan sagts aktualiserat antikens
problemställning, frågan om »tyrannväldets» berättigande; men de
ekonomiska förhållandena i vår tid äro långt mera ömtåliga och invecklade
än förr. Detta sakförhållande kan tagas till intäkt lika väl för en
fordran på större frihet för företagarna, vilka ensamma känna
produktionsmekanismens hemligheter, som på statskontroll över denna,
av vilken allas väl beror nu mer än förr. Gunnar Lindström har på
ett fängslande sätt tillgodogjort sig viktiga resultat av gångna tiders
tänkande men har knappast beaktat de ändrade förutsättningarna.
Friheten är — även om man lämnar å sido de ideella
synpunkterna — en ekonomisk tillgång lika väl som organisationen och
statens tvångsvis ordnande hand. Att avväga tvång och frihet är en
uppgift, som ingendera av de två motståndarna tycks ha sinne för.
Det är skada att Gunnar Lindström så föga beaktat relativiteten
hos ali frihet. Det absoluta frihetskravet hör ej hemma i vår värld.
Om dialogen mellan de två antipoder, som här uppträtt på scenen,
kunnat belysa de önskvärda gränserna för friheten samt det städse
efter omständigheterna växlande behovet av skydd och tvång, vore ej
så litet vunnet.
Curt Rohtlieb.
71
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
