Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Stat och kyrka. Av Yngve Brilioth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stat och kyrka
av en dylik får tillkännages i en annan form än genom öppet
trotsande av fastställd ordning och åtagna förpliktelser.
Hävdandet av handbokens förbindande karaktär liar i en evangelisk
kyrka sitt komplenaent i övertygelsen, att varje formulär är ett
ofullkomligt käril för evangeliets innehåll. Det skulle föra för långt att
söka utveckla innebörden i denna sats. Det må endast liär uttalas, att
då den apostoliska tron sättes i gudstjänstens medelpunkt, så sker
detta icke emedan den skulle vara det fullkomliga uttrycket för varje
kristens eller varje prästs personliga åskådning, ej heller därför att
den skulle vara eu skriften överordnad troslag, där varje uttryck
skulle äga en absolut och inspirerad auktoritet, utan därför att den,
liksom i en rad lapidariska rubriker, uppsamlar skriftens budskap
om Guds gärning i Kristns, den gärning, som kyrkan är till för att
förkunna för varje, nytt släkte.»
Den som med sakkunskap och oförvillat omdöme granskat de
svenska stiftsstyrelsernas tillsyn över prästerna, vet väl, att de
snarast synda genom alltför stor tolerans, och att det är
agitatorisk förvrängning av fakta att här tala om förföljelse,
inkvisition och ljusskygg reaktion. Men det borde för det sunda och
oförvillade förnuftet stå klart, att den som bryter mot lagfäst ordning
och de förpliktelser, han åtagit sig vid tillträdet till sitt ämbete,
ej kan vänta att detta blott skall ignoreras av de myndigheter,
som ha att övervaka denna ordning. Vår gudstjänstordning är
ingalunda ofelbar. På flera punkter och ur olika synpunkter är
den i behov av förbättring. Det är var ocli en obetaget att här
framställa de krav, som kunna synas honom motiverade och
angelägna. Det är ingalunda uteslutet att den kunde ge utrymme för
flera alternativ, för så vitt de äro ägnade att ge ett rikare, mer
nyanserat uttryck för evangelisk kristendom och större liv och
rörlighet åt gudstjänsten. Men här som överhuvud taget, då det
gäller uttrycken för ett samfunds liv, skulle den fullständiga
friheten för den enskilde att följa sina infall leda till samfundslivets
upplösning. Därför måste kravet på lojalitet mot den en gång
fastställda gudstjänstordningen vara absolut — vilket dock icke
behöver innebära någon småaktig petighet i mindre väsentliga
detaljer. För de allra flesta präster i den svenska kyrkan torde denna
ståndpunkt vara ganska självklar. Alldeles särskilt är detta väl
fallet med den yngre generationen. Den som är i innerlig
hängivenhet bunden vid det evangelium, han som kyrkans tjänare har
att förkunna från altare och predikstol, förnimmer den fasta
liturgiska ordningen snarast som ett värn för sin inre frihet oeh som
94
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
