Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 2
- Materialistisk och annan historieuppfattning. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utvecklingen. Den har säkert i många hänseenden verkat i hög
grad utrensande på vanföreställningar; men detta utgör ingen
anledning att sluka den med hull och hår.
II.
Det ligger redan i denna tankegång att den grundläggande
bristen i en ekonomisk historieuppfattning återfinnes också i alla
andra enhetliga eller monistiska tolkningar av historien. I själva
verket finns det ett obegränsat antal möjligheter att tolka
historien ut ifrån den ena eller andra särskilda faktorns
allenaherravälde, och det lönar sig icke att försöka sig på en uppräkning.
För Sveriges del synes det dock vara anledning att uppehålla
sig vid uppfattningen om den politiska historien som historiens
verkliga eller åtminstone centrala innehåll; i långt mindre grad
än den ekonomiska historieuppfattningen är det en teori, men hos
oss är det å andra sidan i långt högre grad en tillämpad metod.
Vill man verkligen lära känna utvecklingen av människan som
samhällsvarelse, förefaller det lika litet berättigat att för alla
tider och på alla punkter ställa staten i medelpunkten som att där
ställa ekonomien; kanske är det t. o. m. ännu mindre berättigat.
Det är fråga om icke den svenska historieforskningen i vanlig
mening har begått ett misstag ur både teoretiska och praktiska
synpunkter genom att i den utsträckning som i allmänhet skett nästan
sätta likhetstecken mellan politisk historia och historia som helhet.
Det är visserligen icke blott naturligt utan såvitt jag förstår också
ur alla synpunkter riktigt att ett land med Sveriges politiska
insats bereder det politiska inslaget i sin historieforskning ett annat
utrymme än som kan komma i fråga för länder där en
självständig politisk tillvaro icke går tillnärmelsevis lika långt tillbaka i
tiden. Men ingen lär bestrida att exempelvis Frankrike har haft
en minst lika lysande politisk forntid som Sverige, och icke desto
mindre dominerar historiens politiska sida icke tillnärmelsevis lika
mycket t. ex. i Lavisses Histoire de France som i Sveriges historia
till våra dagar. Det förefaller nödvändigt att gå ifrån den
behandling av vår historia som skjuter undan exempelvis vetenskap,
litteratur och konst liksom ekonomi till små isolerade kapitel utan
samband med framställningens stora strömfåra.
Också ur rent praktisk synpunkt förefaller mig den svenska
historieforskningens nuvarande orientering i behov av ändring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0125.html
