Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Materialistisk och annan historieuppfattning. Av Eli F. Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eli F. Heckscher
eller åtminstone komplettering. Det klagas med rätta över den
brist på intresse som historien är föremål för hos oss i dessa dagar;
men skall den kunna övervinnas, måste historikern tala om sådana
problem som befinna sig i medelpunkten för nutidsmänniskornas
intressen, tanke- och känsloliv, som »come home to men’s business
and bosoms». Utan att det sker kan man med skäl tvivla på en
renässans för historiskt intresse i vårt land.
Om man återgår till frågan om det i verkligheten avgörande för
samhällsutvecklingen som helhet, så får det förmodligen medges
att svaret aldrig kan ges med full objektivitet. Men jag tror att
man kan få en viss hållpunkt genom att ställa mot varandra
samhällslivets och människotypens olika prägel vid olika tidpunkter,
t. ex. på Perikles’ tid, under den romerska kejsartiden, vid
Medeltidens slut, under 30-åriga kriget, vid franska revolutionen, vid
världskrigets utbrott o. s. v. — samt att sedan pröva vad som
utgör den viktigaste förklaringen till ändringen. Det förefaller då
åtminstone mig ganska uppenbart, att olika sidor av mänsklig
aktivitet ha haft olika betydelse under olika tider (liksom också
i olika länder), att till exempel filosofi, poesi och konst betydde
särskilt mycket för den grekiska guldålderns kultur, att religiösa
inflytelser voro vad som främst förändrade 1500-talets människor,
de ekonomiska omvälvningarna betydde mest för 1800-talets o. s. v.
En verklig historisk syntes måste på detta sätt flytta sin
uppmärksamhet från den ena sidan av människolivet och samhällslivet till
den andra, om den skall vara i stånd att tillfredsställande förklara
förvandlingarna och därmed det nuvarande tillståndet. Det
förefaller nödvändigt att se denna sanning i ögonen, också om det
genast måste medges att uppgiften ställer sig ytterligt svår och
aldrig kan lösas fullt tillfredsställande. En intimare samverkan
mellan historiker av olika slag skulle dock göra mycket i den
avsedda riktningen, och hos oss förefaller skilsmässan mellan
»vanliga» historiker å ena sidan och historieforskare av andra slag,
sådana som litteraturhistoriker, konsthistoriker, föremålshistoriker
och ekonomiska historiker å den andra, mer genomförd än på
andra liåll; man kan verifiera det t. ex. genom att tänka på hur
många av de senare grupperna som saknas vid historikermötena.
En närbesläktad men likväl därifrån skild fråga gäller de motiv
som varit bestämmande för det särskilda händelseförlopp som man
en gång väljer att studera. Också där är en förutfattad mening
om vissa faktorers alltid dominerande inflytande olycklig. Den
118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
