Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Aktuella problem inom teologisk litteratur 1936. Av Åke V. Ström - Einar Billing: De etiska tankarne i urkristendomen - Vilh. Grønbech: Jesus, Menneskesønnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
tankes ieke längre mekanisk och ofelbar, men därför är den icke
mindre verklig. Ty den är reflexen i själarna av Guds eviga och
absoluta sanning, handlande och vilja.
Denna på en gång historiska och teologiska syn är emellertid intet
nytt för svensk teologi. Den fanns redan hos Einar Billing i hans år
1907 utgivna ofullbordade arbete »De etiska tankarne i
ur-kris t e n d o m e n». Det kan betecknas som en mycket märklig
händelse, att detta verk, som länge varit oåtkomligt, i år utgivits i en
nödtorftigt avslutad, men annars belt oförändrad upplaga och sålunda
på visst sätt tillhör den aktuella litteraturen.
I ett nyskrivet förord heter det mycket billingskt om arbetet: »Om
’urkristendomen’ handlar endast en ringa del därav, och dess ’etiska
tankar’ komma där överhuvud endast i förbigående till tals... Att
det i sina detaljer i mycket vid utsträckning är antikverat är blott
alltför uppenbart. Att också dess principiella inställning skulle vara
föråldrad är jag däremot på intet sätt hågad att medgiva.» — Därmed
har boken i själva verket fått en ganska träffande recension. Det är
den grekisk-romerska füosoflens och Gamla Testamentets etiska
grundsyn som avhandlas, och därtill fogas en rad fragment om Jesu
förkunnelse och självmedvetande. Men ehuru föråldrad i vissa
enskildheter och till sin disposition en torso, är boken inte bara ett
storartat vittnesbörd om hur Billing föregrep frågeställningar och
resultat, som den tyska exegetiken och den lundensiska etiken först i våra
dagar nått, utan därjämte en fullt njutbar och vederhäftig Einführung
i det antika och bibliska tänkandet.
Huvudvikten faller på den israelitiska delen. Som motto kunde man
här sätta ett ord på sid. 83: »Vad upptäckten av begreppets
kunskapsvärde betydde för hellenens, betyder tåget genom Böda havets vågor
för israelitens etiska tänkande.» Guds handlande i historien, folkets
utkorelse och den därur härflytande etiska synen är framställningens
huvudtema. Men allt detta var något som Billing och hans
ungkyrkliga samtida sågo sig kunna tillämpa också på vårt folk och dess
historia och kallelse. Därför är denna bok inte bara ett förnämligt
bibelteologiskt verk utan därtill — jämte Söderbloms
Uppenbarelsereligion och Billings Försoningen — hela uppsalateologiens
huvudarbete och den teologiska grundvalen för ungkyrklighetens syn på
folk och kyrka.
Redan Billing betonade, att det innersta i Jesu budskap var hans
eget medvetande om gudomlig sändning och hans krav på anslutning
till sin person. Denna tanke, som skarpt avviker från den liberala
Jesusforskningens, där först lärjungarna och kyrkan sägas ha klätt
Jesus i Messias-dräkten och låtit hans person skymma hans lära, är
ett grundmotiv i den senaste Jesusboken på nordiskt språk, dansken
Vilh. Grønbech: Jesus, Menneskesønnen (sv. övers.). Det är
en överraskande, fascinerande och på visst sätt genial bok. Den ger
oss en skakande ny syn på många Jesusord, som vi blivit alltför vana
vid, och ett starkt och nyttigt intryck av Jesu sociala vilja och
gärning: han hade ett budskap till kroppen ]ika mycket som till själen
141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
