Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Aktuella problem inom teologisk litteratur 1936. Av Åke V. Ström - Ivar Alm: Den religiösa funktionen i människosjälen - Sigfrid von Engeström: De två vägarna - Anders Nygren: Den kristna kärlekstanken genom tiderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
liga teologien behandlar, kan nämnas en doktorsavhandling av Ivar
Alm med titeln Den religiösa funktionen i
människosjälen, där frågan om den moderna psykologiens, särskilt Freuds
och Jungs, bedömning av människan och religionen upptages till en
något vag och förenklad, men därför också mycket översiktlig
behandling.
Komma vi så slutligen till den teologiska systematiken. Få ord
torde tilltala lekmannen mindre än dogmatik, men också här förstå
våra dagars författare att skriva så, att det blir njutbart för dem som
överhuvud intressera sig för idéer och andeliv. I sina studier i
forn-kyrkans tankevärld med titeln De två vägarna tar Sigfrid von
Engeström upp en rad problem, av vilka en del ha rent historiskt
intresse men de flesta äro brännande aktuella också i vår tid. Vilken
tid kommer någonsin ifrån spörsmålen om tro och trosbekännelse,
innebörden av det kristna Fadersnamnet, »de heligas samfund»,
religion och estetik?
Frågan om den apostoliska trosbekännelsens ålder och ursprung
sysselsätter i hög grad dogmhistorien just nu. Här ger v. Engeström
en klargörande ocli självständigt kritisk översikt över den
vetenskapliga debatten. Men viktigare än den rent historiska frågan om de
exakta formuleringarnas ålder är det resultat, som förf. formulerar
så: »Det finns ingenting i bekännelsens innehåll eller form, som
hindrar oss att gå tillbaka hur långt som helst i kyrkans historia vid
uppställandet av hypoteser 0111 tidpunkten för dess uppkomst. Man
kan icke påvisa någon enskildhet, om vilken det kan sägas, att detta
och detta kunde sägas först under ett bestämt skede i utvecklingen.»
Det är utmärkande för v. Engeström, att han med största lyhördhet
avlyssnar skiftningarna i ordens och termernas innebörd i det
material han behandlar. På tal om ångerns roll i den kristna moralen
påpekar han, liur samma ord ’obotfärdig’ = icke ångrande (à|istavÖT]TO?)
hos stoikern betecknar en dygd, hos de kristna det djupaste fördärv.
Analysen av sådana begrepp som Guds Fadersnamn, Kristi
Herre-namn, lönetanken och andra, utföres med fin förståelse och skärpa.
Eoande är referatet av den ofta burleska sedekritiken hos Klemens
Alexandrinus med dess kostliga inblickar i dåtida kultur och
levnadskonst. Intressant är skildringen av den passivitet, som de kristna
alltid ådagalade inför hedniska övergrepp, även på platser, där de
enligt Tertullianus voro så talrika, att de med framgång kunde värja
sig och ställa till upplopp. Det är något att minnas i vår tids debatt
om »motstånd utan våld»!
Det har om Billing sagts, att »ehuru hans framställning behärskas
av stora ledande synpunkter, besjälas den på samma gång av en
nästan skrupulös trohet mot det föreliggande materialet». Om man
nu om v. Engeström kan säga, att det framför allt är i det senare
avseendet han fullföljer sin lärares metod, så betyda de ledande
synpunkterna så mycket mer för Anders Nygren, som i slutet av året
145
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
