Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Medborgarbildning och demokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkligt svåra missförhållandena. Här åker samhällsläran
fortfarande snålskjuts med den historieundervisning, på vilken
överhuvud taget alltid lassas det man icke kan finna någon annan
plats för. I läroplanen för gymnasiet heter det mycket vackert,
att undervisning skall meddelas rörande »det nutida samhällets
sociala byggnad, social lagstiftning, viktigare sociala rörelser
och organisationsformer (arbetarrörelsen, kooperationen,
kvinnoemancipationen, nykterhetsrörelsen), Sveriges statsförfattning och
förvaltning» samt »några av det ekonomiska livets viktigare
företeelser». Men alldeles oavsett att ej heller detta är tillräckligt,
eftersom t. ex. praktiskt taget hela rättsväsendet lämnats åsido,
låter det sig lättare tänkas än beslutas, vilka resultat som kunna
uppnås i denna undervisning, när den är förlagd helt och hållet
till det sista skolåret, varunder man dessutom skall hinna med
svensk och allmän historia efter 1848 samt repetition av hela
kursen i nyare tidens historia. I realskolan och flickskolan är
utrymmet dessutom ännu knappare tillmätt.
Tillfredsställande för det demokratiska statsskickets minimikrav
blir denna undervisning aldrig, förrän den över hela linjen
brutits ut till ett självständigt ämne. Det är visst och sant att
intresset för samhälleliga spörsmål under hela skoltiden måste
drypas in försiktigt, som en långsamt verkande medicin. Men dessutom
måste ges en tillräckligt fyllig och koncentrerad kurs, lämpligen
förlagd till de två sista klasserna i varje skolform. Skulle
därigenom den olyckan inträffa, att en eller annan finge genomgå den
två gånger på olika stadier, finge man försöka bära den saken med
ett visst jämnmod. Endast då får man garantier för att icke saken
klaras undan med ett hastverk, liksom det även annars blir snart
sagt omöjligt att av lärarna fordra den utbildning i ämnet, som
är nödvändig för att deras undervisning skall kunna bli
fruktbärande.
Vad skall då samhällsläran omfatta? Först och främst måste
den anknytas till de politiska, sociala och rättsliga företeelser, med
vilka en normal svensk medborgare kommer i beröring. Det skall
åligga skolan att ge honom tillräckliga förkunskaper för att kunna
bilda sig en egen mening i de grundläggande stridsfrågorna, att
läsa en tidning med kritik och att utöva sin rösträtt med omdöme.
Vidare måste tillses, att han icke är alldeles bortkommen i sådant
som gäller hans egen och hans familjs rättsliga och ekonomiska
ställning. Man kan utgå från någon av de läroböcker, som finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
