Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Finland och pundkursen. Av R. von Fieandt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finland och pundkursen
som t. ex. möjligheten av en stark depreciering av dollarn, och
vår ännu då rätt svaga ställning — de senaste årens gynnsamma
utveckling var man då ej berättigad att räkna med. Senare har
man i allmänhet avvisat tanken på en stegring av den finska
valutan med hänvisning till att vi hittills haft endast fördelar och
veterligen inga nackdelar av densamma och att det ej kunde
betraktas såsom givet att större prisstegring skulle inträda i
England. Dock har man icke bestritt att en situation kunde uppstå
som betingade en ändrad ståndpunkt, varvid man allmänt varit
ense om att ett gemensamt förfarande med Sverige borde
iakttagas.
Också vid de diskussioner som under de senaste veckorna ägt
rum har man i allmänhet varit mot en förändring av
valutakurserna. Detta beror kanske delvis på känslosynpunkter: den
nuvarande generationen i Finland har varit med om så många
kastningar i valutorna under krigstiden, under åren närmast efter
kriget och under åren 1931—1932 att man redan därför har obehag
vid tanken på nya valutarubbningar. Psykologiskt verkar också
på allmänheten den omständigheten att såsom varje medborgare
kan finna landet mer än någonsin förut prospererat under den
period, som kännetecknats av den höga pundkursen.
Såsom huvudskäl till förmån för en förändring har liksom i
Sverige anförts att pristendensen i England numera visar
oroväckande symptom. Häremot har det dock gjorts gällande att en
långvarig erfarenhet visar att England plägat kunna sköta sin
ekonomiska politik och att vi här i Norden icke hava någon
anledning att förutsätta att denna gång något undantag härifrån skulle
äga rum. Å andra sidan kan man icke värja sig för den känslan,
att den engelska prisstegringen i viss mån ser hotande ut, stärkt
som den är av rustningsutgifterna, statens intresse av låga
räntor och möjligheterna att med det devalverade guldet som bas öka
sedelutgivningen.
Finland har självfallet ett särskilt intresse av att undvika en
prisstegring. Dels har den nuvarande generationen av sparare
redan en gång sett köpkraften hos sitt kapital nedgå till en
tiondedel och dels är marginalen mellan inkomster och utgifter också
med nuvarande prisnivå hos viktiga samhällslager såsom
tjänstemannakåren mindre än den torde vara i Sverige och medger
säkerligen ingen nämnvärd utgiftsstegring. Men å andra sidan hava
vi den erfarenheten att en förändring av importprisen beroende
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
