Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Frankrike i Främre Orienten. Några data ur Syriens historia som mandatland. Av Peregrinus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frankrike i främre Orienten
Frankrike att hålla stora militärstyrkor i landet. Således
betingade utgifterna för den franska armén i Syrien år 1929 en
summa av 271 milj. francs. Enligt uppgift från Pertinax i Echo
de Paris belastade underhållet av de franska trupperna i Syrien
under senare år Frankrikes budget med 160 milj. fr. årligen.
Delvis av finansiella skäl bröt den bekante franske journalisten en
lans för det syriska folkets oavhängighet, helst som »Syrien i en
europeisk kris vore utan nytta för Frankrike.» Även Oeuvre intar
den ståndpunkten, att mandatet över Libanon och Syrien kostar
Frankrike mer än det smakar och dessutom tar i anspråk franska
trupper å 13,000 man. De franska investeringarna uppgingo enligt
den senare tidningen
till ungefär 350 milj.
fr., medan endast
militärstyrkan
årligen kräver den
nämnda summan av
160 milj. fr.
Greve de la
Mar-tells överkommissariat förmådde
varken åstadkomma
ordning eller fred i
landet. Själv en man
ur gammal
diplomatisk skola uppställde han precis som general Gouraud
näringsplaner. Han uppgav dem emellertid snart för att ägna sig åt den
»stora politiken». Inom inrikespolitiken började ban sitt
»samarbete» med folkrepresentanterna genom att upplösa parlamentet
utan att åter inkalla det, och författningen sattes av honom
faktiskt ur kraft. Hans rigorösa polissystem ledde slutligen till det
redan omnämnda januariupproret i Syrien. Under upprorets
kritiska dagar intog greve de la Martell en aggressiv hållning, som i
högsta grad tillspetsade läget. Nästan hela tiden utövade han sin
tjänst i en atmosfär av misstroende. I Syriens politiska kretsar
räknade man med bestämdhet med att han icke mer skall
återvända till Beirut. Detta blev dock icke fallet. Det är att hoppas
och önska, att de la Martell i enlighet med det nya fördraget skall
föra en samförståndets politik. Vad »den stora politiken» eljest
beträffar, ligger till grund för denna tanken att utnyttja Syriens
Dervischernas gata i Damaskus.
283
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
