Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 4
- Dagens frågor 24 april 1937
- Två herdabrev. Av Å. V. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Två herdabrev.
Det är ett ganska talande tecken på kyrkans anseende
och betydelse i vida kretsar, att de två senaste
biskopliga rundskrivelserna kommit med bland bokhandlarnas best-sellers.
Men i detta fall torde orsaken icke bara vara att söka hos kyrkan och
tidsläget utan lika mycket i brevens karaktär och författarnas
skaplynne. Båda förstå att skriva så, att långt ifrån endast den officiellt
avsedda läsekretsen fängslas och intresseras. Och båda behandla ting,
som ha ärende inte bara till präster utan också till kyrkfolket, ja
varför inte till alla allmänintresserade lekmän? Hit höra de mera
kyrkliga frågorna om förhållandet mellan kyrka och frikyrka, om
predikan och ämbetet, om nyare kyrkliga rörelser och om kyrka och
kultur. Men dit hör kanske i ännu högre grad allt det värdefulla, som i
dessa brev sägs om kristendomen själv: om Bibeln och dess studium,
om objektivt och subjektivt i det religiösa livet och om den kristna
trons kärnpunkter.
Båda biskoparna börja såsom sed är med personliga minnen av hem
och företrädare. Detta har i båda fallen skett på ett så väsentligt sätt,
att flera recensenter huvudsakligen uppehållit sig vid förmedlingen
av det förpliktande arvet. Och visst har mycket i dessa biskopars
tankar och fromhet sin grund i de geografiskt och andligt så vitt
skilda prästhemmen. Men gemensamt för båda är, att de smält in den
gammaldags fromheten i en aktuell kyrkosyn och en modern
tankedräkt. Därför blir det gamla inte kuriositet utan kraft.
Här kan inte bli fråga om ett referat eller en analys av alla
de frågor och problem, som i systematisk ordning eller i
förbigående tas upp till behandling. Blott några huvudpunkter kunna
antecknas.
Frågan om objektivt och subjektivt är brännande i vår tids
kristendom. När den gamla okomplicerade bibelsynen gick under och de
övriga religiösa auktoriteterna tycktes vackla, blev det ibland bara
det egna »samvetet» eller ännu värre den egna spekulationen eller
känslan, som bar tron. Men å andra sidan ha somliga präster och
lekmän i reaktion mot denna upplösning gripit liksom i blindo efter
det objektiva: och så har bibelordets eller bekännelsens bokstav eller
det kyrkliga ämbetet blivit dem en ofelbar och bjudande auktoritet. —
Frågan belyses både teoretiskt och praktiskt i båda herdabreven. Hos
Ysander handlar ett helt »brev» — så benämner han ganska
omotiverat sina sex avdelningar — om det objektiva och subjektiva. Här
anaylserar han först klart och äktlutherskt den »sällsamma kastning
och oscillering mellan — eller, om man så vill, förening av — det
objektiva och det subjektiva, som karakteriserar den evangeliskes
trosväg», framställer sedan åskådligt det objektiva i kristendomen:
frälsningshistorien, Guds ord och löften och den levande Kristus, samt
nagelfar till slut besinningsfullt men eftertryckligt den riktning inom
vårt nyaste kyrkoliv, som representerar en »ytlig och vansklig
objektivism», som söker börja en kyrklig förnyelse genom en
sakramentspropaganda av mindre tilltalande slag, betraktar omvändelsen som
något subjektivt och underordnat, och som så genom att tro med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0318.html
