Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Skaldepolitik. Tegnérs omdömen om andra länder och folk. Av Gustaf Jacobson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaf Jacobson
nat än olyckor att vänta». I augusti 1809 är T. mera pessimistisk.
Den av många omfattade meningen, att Napoleon redan då skulle
gå löst på ryssarna, tror lian icke på, åtminstone inte ännu.
»Emellertid vore det väl, om han kunde imponera något på denna makt
till vår fördel», säger han i ett nytt brev till svärfadern. Ett
underligt intryck gör det att läsa hans lakoniska uttalanden om
Fredriksliamnsfreden. Av sin svåger Olof Myhrman har lian hört,
att fred lär vara sluten. »Det är gott, ehuru villkoren ej äro
avundsvärda», skriver han och övergår omedelbart till att
diskutera sä despriserna för dagen.
Så mycket kraftigare är T:s sätt att reagera för den omläggning
av den svenska politiken, som mynnade ut i 1812 års förbund med
Ryssland. Redan 1811 har han på känn, vad som förberedes; full
av bitter ironi utbrister han i Svea:
Vad återstår oss snart? Allt närmre tränger jätten.
Han står på fjällens spets, och ögat slukar slätten. —
»Men han ger fred oeh skydd.» Välan, tag honom mot
Och kyss hans hjältehand och slumra vid hans fot.
Sin vana trogen går T. snabbt mot strömmen. På officiellt
svenskt håll gick strömmen nu i ryssvänlig riktning. Böök liar
dragit fram flera exempel ur den dåtida svenska tidningspressen,
som visa, att man systematiskt lade an på att framställa Ryssland
i så fördelaktig dager som möjligt. I Carlstads Tidning 26/ø 1812
förekommer t. ex. en uppsats, »Något om Rysslands undersåtare»,
som ger en tilltalande bild av ryska samhällsförhållanden. I
Journal för litteraturen och teatern (8/io 1812) påbörjas en serie
biografiska meddelanden om ryska generaler, vilka här framstå i
en mycket sympatisk dager. Uppgifterna i samma tidning om den
franska invasionen i Ryssland äro genomgående ryssvänliga;
beträffande Moskvas förstöring refereras en rysk skrift, och den
patriotism, som rådde i den angripna staden, uppställes som
föredömlig.
Tegnér var emellertid inte den som lät dupera sig av dylik
agitation. Revanschstämningen och rysshatet från Svea levde kvar och
skärptes. Då en av hans vänner, sedermera
expeditionssekreteraren L. A. Ekmarck, bad honom att i en planerad vitter kalender
få omtrycka T:s Lantvärnssång, svarade T. absolut nej. Den
fosterlandskärlek och det hat mot »vildarna», som genomgå
Lantvärnssången, passa ej i närvarande situation. »Ty vad äro våra
344
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
