Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 22 maj 1937 - Fabriksockuperingarna i U. S. A. Av Alfred Öste - Litteratur och livsåskådning. Av I. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
viklig redan på grund av den väldiga frammarsch, som arbetarnas
organisationssträvanden nu göra. Amerikanarna konfronteras liär
med ett för landet alldeles nytt och vittomfattande problem. Förslag i
legio framställas, och man ser i tidningarna utförliga redogörelser för
den olika lagstiftningen på detta område i de demokratiska europeiska
staterna. T. o. m. tvångsskiljedom i arbetskonflikter har sina
förespråkare. Den s. k. Wagner Act, som nyss lyckades passera högsta
domstolens skärseld, är det första lilla steget på denna nya väg, i det
den ordnar arbetarnas föreningsrätt och skapar ett embryo till
förlikningsförfarande vid tvister. Säkerligen kan man i sinom tid vänta
förslag från presidenten för ett närmande ordnande av förhållandet
mellan arbetare och arbetsgivare, när läget nu tenderar därhän att
två starkt organiserade parter skola stå emot varandra.
Individualismens Amerika får vika på alla fronter för den nya tiden.
Alfred Öste.
Den kritik, som för ett par år sedan särskilt från
kristet håll riktades mot den moderna litteraturen
och litteraturkritiken, låter nu inte så mycket tala om sig. Den rann
emellertid inte ut i sanden. Ett påtagligt resultat fick den i »Den
kristna ungdomens litteraturnämnd», som fortfarande utger sina
kortfattade »Litteraturrecensioner» som vägledning för
ungdomsorganisationer, bibliotek och enskilda. Den diskussion, som framstöten
gav upphov till, är nog heller inte slutförd; det vore i så fall skada,
ty något avgörande ocli enande inlägg liar väl ännu inte gjorts.
Däremot kan man nog vara tacksam för, att debattörerna inte
längre tycks vara lika brådstörtat redo att gripa till pennan som i
stridens första hetta. Vågar man tro, att det beror på att en och
annan av de ivrigaste fått klart för sig, att litteraturbedömning är en
svår sak och att problemen om litteraturens ställning till
livsåskådning ocli moral inte lösas i en handvändning?
I en artikel i Vår Lösen noterar Gunnar Sundqvist resultatet av den
kristna »Litteraturnämndens» första arbetsår. Man har rätt att anse
honom för bela denna strömnings mest representative man, inte bara
därför att han mer än någon annan fått klä skott för den i åtskilliga
häftiga angrepp alltifrån Sven Stolpes till David Sprengels och Karl
Gerhards, utan framför allt därför, att han är ordförande och
drivande kraft i det »Representantskap», som utser Litteraturnämnden
och planlagt dess verksamhet.
Med själva nämndens arbete bör mag. Sundqvist ha ali anledning
att vara nöjd — så som det utövats har det icke mött någon svårare
kritik, åtminstone inte från något respektingivande liåll. Om detta är
inte mycket att säga. Däremot framskymtar ur Sundqvists artikel
en syn på frågan om litteratur oeh livsåskådning som gör det tydligt,
att det är alldeles för tidigt att avföra dessa frågor från dagordningen.
Ur en synpunkt mynnar Sundqvists totalöversikt över inhemsk och
översatt skönlitteratur ut i omdömet att »vi icke leva i någon
diktningens högtid». Genomsnittskvaliteten är låg. Sådana generella om-
376
Litteratur och
livsåskådning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
