Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Huvudströmningar i våra dagars filosofi. Av Bertil Pfannenstill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huvudströmningar i våra dagars filosofi
Utmärkande för dem alla var deras strävan efter liellieten,
totali-teten, att från den sinnliga erfarenheten och de motsägelsefulla
företeelserna nå fram till det Absoluta. Framför allt Bradley har
fört begreppsanalysen till dess yttersta höjd — kanske till och med
längre och mera konsekvent än Uppsalafilosofien — men han ville
ej som denna stanna här utan såg sig tvingad av konsekvenskravet
att gå vidare. I den omedelbara erfarenheten fann han
motsägelserna lösta; här sammanfaller subjektet med objektet. Denna
identitet av subjekt och objekt fördes av Bosanquet i ännu starkare
hegeliansk riktning genom antagandet, att även våra begrepp
sammanfalla med den verkliga världen, även om lian försökte förstå
det materiella i dess egenart.
Mot denna filosofi satte nu realisterna in sin kritik och därmed
inaugurerade en filosofi, som kom att uppnå en härskande ställning
i deii moderna engelska filosofien, och som även fick avläggare på
andra sidan Atlanten. Den är en äkta engelsk skapelse — den
tyska motsvarigheten skulle väl närmast vara J. Rehmkes
»grundvetenskap» — och är uppbyggd på det bästa i den inhemska
filosofiska traditionen. Den vill vara empirisk, och därför vänder den
sig mot ali metafysik, men särskilt den idealistiska
världsåskådningen. Den vill vara en vetenskaplig filosofi; matematiken och
den moderna fysiken ha här betytt mycket. »Den strävar varken
efter», framhåller sålunda Russell, »att utsäga något om
universum som helhet, inte heller att konstruera upp ett allt omfattande
system. Den behandlar världen, inte som organisk i den meningen,
att man från en särskild del, riktigt förstådd, skulle förstå det hela.
Den gör ej det försök, som den tyska idealismen har gjort, att
härleda världens väsen som en helhet ur kunskapens väsen.» Särskilt
Moore betonade detta sistnämnda: det vi ha kunskap om, är ett
verkligt objekt oberoende av den uppfattande akten; i våra
förnimmelser äro vi alltid samtidigt utanför förnimmelserna och
hän-syfta på något verkligt. Här finna vi samma tankegångar som i
Uppsalafilosofien.
Genom Russell, den inte minst i vårt land mest kände av
realisterna, ocli Whitehead, den utan tvivel störste och mest djupgående
av de nu levande engelska filosoferna, fördes Moores tankegångar
vidare. Nyrealisterna försökte till en början att göra filosofien
mera vetenskaplig genom att begränsa den till matematisk logik.
Den förutnämnda »Principia Mathematica» blev standardverket
för den symboliska eller rena logiken, och det teckenspråk, som
417
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
