Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 5 juli 1937 - Reklamkongressens facit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
vid frågans kärnpunkt, som måste belysas från nationalekonomisk
synpunkt.
Utgångspunkten för varje betraktelse härvidlag måste då vara, att
allmänhetens köpkraft är begränsad av dess inkomster. Den som
köper mer av en vara måste spara in på andra utgifter. Ingen kan
öka sina inköp i alla riktningar samtidigt, reklamen för samtliga
varuslag må vara så effektiv som helst. Lockas ban av en
övertygande reklam att köpa mera kläder eller lägga ner mera på nöjen,
måste ban ovillkorligen inskränka sig vad födan, bostaden,
besparingskontot eller något annat angår. Reklamen ökar ej hans
köpkraft. Man iakttar ofta, huruledes reklammännen med ali iver söka
dränka detta oemotsägliga sakförhållande i en uppsjö av lösa
talesätt. Så mycket viktigare är det, att allmänheten ej låter sig duperas,
utan vid varje utgift överväger sina egna verkliga behov och gör sig
okänslig för den suggestion, som reklamen innebär och som har till
syfte, att köparen skall sätta säljarens eller andra främmande
intressen före sitt eget. Och lika litet som inköpen kunna
arbetstillfällena ökas genom reklam. Den vinst, som ökad omsättning genom
reklam medför för en säljare, motsvaras nämligen av förlust för dem,
som fått sin omsättning minskad. Blott de mest framgångsrika
annonsörerna ha vinst. De, som se kunderna gå till annat håll, göra
på grund av reklamväsendet direkt förlust, och detta som pius till
den bortkastade reklamkostnaden. För samhället i dess helhet är det
ingalunda alltid någon fördel, att köparna flockas kring de säljare,
vilkas annonser ha största suggestiva kraft.
Naturligtvis kan reklamen ställa sig i samhällets tjänst, och det
har synbarligen varit sådana fall, som under kongressen med
förkärlek framhållits. Men den effektiva moderna reklamen vägledes
ofta av andra hänsyn och intressen. Den strängt sakliga reklamen
ligger ofta ohjälpligen under. När exempelvis en talare vid
kongressen satte såsom mål för reklamen trafiksäkerhetens höjande och
diverse ideella, ekonomiska och sociala problem, så är detta blott typiskt
för benägenheten att blanda bort korten. Alla förstå vi ju, att
reklamen huvudsakligen har helt andra syften, och detta belyses
förträffligt bl. a. av ett flertal annonser i samma tidningsnummer, som
refererar de välmenande inläggen. En jättereklam exempelvis, med
överskrift »Reklam som tjänar Er» avsåg sålunda ett
avmagringsme-del, rörande vilket ett flertal tvivelaktiga påståenden lämnas i den
mest braskande form. Samma tidningsnummer innehåller även ett
flertal mot varandra stridande annonser om olika skönhetsmedel.
Exemplen skulle kunna mångdubblas. En granskning av de vanliga
annonsorganen visar, i huru stor utsträckning den moderna effektiva
reklamen syftar att väcka överdrivna, d. v. s. vilseledande
föreställningar hos allmänheten.
Den moderna reklamen tjänar huvudsakligen säljaren. Detta
glömma ofta de köpare, vilka låta leda sig av dess suggestiva kraft.
Att reklamen innebär många fördelar även för det allmänna behöver
här ej upprepas; det framhålls ju ideligen och till överdrift. Den är i
451i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
