Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Den flamländska rörelsen. Av Carl-Henrik Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den flamländska rörelsen
ländska; under vissa omständigheter kunna parterna resp. den
anklagade begära att få använda franska: målet avgöras då av
franskspråkig domstol. I högre och högsta instans behandlas
målen på det språk, vari det omstridda domslutet avfattats;
appell-domstolar och kassationsdomstolar äro härför delade i franska och
flamländska kamrar.
Denna översikt visar, hur i varje fall minimiprogrammets två
första punkter realiserats. Rörande den tredje föreligga projekt
av växlande innebörd, gående ända till departementens dubblering.
Frågan har ännu ej funnit en lösning. Centraladministrationens
ev. klyvande kan knappast genomföras utan att det federativa
problemet granskas i sin helhet.
Den lagstiftning, för vilken här redogjorts, har voterats med
stora svårigheter och efter ett oändligt kompromissande. Att
flamländarna fått igenom så många av sina krav förklaras främst
av en allmän önskan att bli kvitt ett besvärligt problem och uppnå
avspänning. I regel ha lagarna också antagits av stora majoriteter
inom varje parti, tveksammast av liberalerna, som slagit sig till
riddare för de språkliga minoriteterna i Flandern.
Men man har ej nått fram till den eftersträvade avspänningen.
En ung generation flamländska kämpar har vuxit upp, för vilka
minimiprogrammet icke är tillräckligt; det flamländska folket har
tydligen irriterats av det övriga landets motsträvighet och det
ofta förekommande sabotaget av språklagarna; det har även tagit
starka intryck av efterkrigstidens nationalistiska doktriner;
slutligen — och måhända viktigast — har språkfrågan dragits in i
valkampanjernas demagogiska auktioner: uppkomsten av ett
flamländskt nationalistiskt parti har lett till att de äldre partierna
för att behålla sina väljare tagit upp tävlan med extremisterna.
Frågan gäller nu ett federativt Belgien?
Det katolska partiets flamländska flygels (K. V. V.) ställning till
detta problem är ännu oklar. Medan en äldre generation ledare
förklara sig tillfredsställda med minimiprogrammets
förverkligande och blott önska en större förståelse för den flamländska
rörelsen bland de franskspråkiga belgarna, kräver en yngre allt
mer öppet, att den »flamländska folkgemenskapen» skall få en
statsrättsligt erkänd ställning inom Belgien. Uttrycken
federa-lism (eller »den belgiska statens dualism») användas allt flitigare;
deras innebörd skiftar dock med talarens personlighet.
Men långt innan det katolska partiet drivit mot federalismen,
501
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
