Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Kvinnorna efter kvinnorösträtten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnorna efter kvinnorösträtten
lika fördelning på partierna i mycket ringa utsträckning påverkat
partimosaiken.
Ej heller de representativa organens sammansättning liar
påtagligt ändrats efter kvinnorösträtten. Alla veta att kvinnorna
företrädesvis fått säte i stads- och kommunalfullmäktige, men
siffrorna, som dock icke uppbäras av någon ensartad tendens, tyda
alis inte på något successivt ökat antal kvinnliga fullmäktige.
Sålunda äro kvinnorna i Stockholms stadsfullmäktige nu
betydligt färre än den första gång, då kvinnorna fingo
representationsrätt; mot 289 kvinnliga stadsfullmäktige i hela landet vid 1919 års
val sitta nu blott 171 kvinnor, ocli i kommunalfullmäktige äro
samma siffror 768 resp. 305; kvinnornas antal har alltså sjunkit
till ungefär hälften. Det förtjänar dock anmärkas, att de valda
kvinnornas antal vid de två närmast föregående valen var ännu
lägre än vid 1934/35 års val. I landstingen ha trots dessas viktiga
sjukvårdande uppgift kvinnorna liaft det ännu svårare att vinna
inträde; blott sex kvinnor valdes vid första valet och nio vid det
senaste. I andra kammaren däremot ha kvinnorna just nu fått
elva representanter, vilket innebär ungefär en fördubbling av det
antal mandat, som under flera legislaturperioder kommo på deras
lott, Men första kammaren är sedan några år tillbaka tillbommad
för dem, även inom det socialdemokratiska partiet trots dess
uppsjö av mandat; det är även betecknande att den enda kvinnliga
»senatrisen» hittills, fröken Kerstin Hesselgren, för några år sedan
offrades av det egna partiet till förmån för en aA^ de anonymaste
bland frisinnade lantmän. Med anledning av det senaste
första-kammarvalet i Stockholm lia också från kvinnohåll protester höjts
mot att den stängda dörrens politik alltfort tillämpas mot
kvinnorna i fråga om den övre kammaren, som därigenom t. v. fått
karaktären av ett »Herrenhaus».
Den kvinnliga representationen i Sverige torde vara av ungefär
samma numerär som i andra länder med kvinnlig rösträtt. Några
uppgifter, som belysa de danska förhållandena, lämnas i den
nyligen av Kirsten Gloerfelt-Tarp redigerade, mycket instruktiva
boken »Kvinden i Samfundet». Antalet kvinnliga ledamöter av
kommunalråden i Danmark har hållit sig något lägre än i Sverige
eller kring 1 procent; vid senaste valet valdes 135 kvinnor av
11,425 komniunalrådsledamöter. I amtsråden, delvis motsvarande
våra landsting, liar ingen kvinna fått säte, trots att kvinnliga
namn förekommo bland kandidaterna; besynnerligt nog voro kvin-
537
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
