Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Kvinnorna efter kvinnorösträtten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kvinnorna efter kvinnorösträtten
norna portförbjudna på socialdemokraternas amtsrådslistor;
»so-cialdemokraternes lister talte ingen Kvinder», yttrar
utgivarin-nan. Däremot sitta f. n. i folketinget fyra och i landstinget (första
kammaren) fem kvinnor, representerande alla större partier ocli
således även socialdemokraterna. Men antalet kvinnliga
kandidater har minskats sedan det första kvinnorösträttsvalet år 1918.
Tills vidare kan man sålunda såväl i Danmark som i Sverige tala
om att antalet kvinnliga representanter i olika offentliga
samhällsinstitutioner visar en tendens att stabiliseras vid ett ganska
lågt tal. Är detta fallet i demokratiska stater, synas kvinnorna i
diktaturstaterna med dessas maskulina »titanism» starkt trängas
tillbaka från inflytande i det offentliga livet.
Om de kvinnliga riksdagsledamöternas, stads- ocli
kommunalfullmäktiges arbete i vårt land torde omdömet allmänt vara
mycket erkännsamt. Naturligtvis ha en del kvinnors insatser vägt
mycket lätt — precis som en del mäns! — men många ha nedlagt
ett mycket nitiskt, positivt och högt skattat arbete. När det —
säkerligen ej så sällan — hänt att kvinnors uppträdande i
offentliga församlingar lågt betygsatts, får inan ej förglömma, att
omdömet ofta är männens; såvitt den kvinnliga rösträtten skall
lia haft annat syfte än den enkla multiplikationens, lia kvinnor
dock ej valts för att bli männens grammofonplattor utan för att
tolka speciellt kvinnliga synpunkter och stämningar.
Tillräcklig erfarenhet föreligger för att konstatera, att ingen förnuftig
människa nu skulle vilja avvara kvinnornas aktiva deltagande.
Ty urvalet av kvinnor uthärdar allmänt sett mycket väl en
jämförelse med urvalet av män.
Kvar står emellertid frågan om kvinnornas rösträtt förmått
sätta stora spår efter sig. Man kan svara med att hänvisa till
förbudssträvandena, som särskilt uppburos av kvinnorna men som
ledde till experiment, vilka såsom avskräckande och vådliga snart
måste uppges i land efter land. Man skulle kunna tillspetsa svaret
genom att peka blott därpå att kvinnan, trots att lion i de allra
flesta länder utrustats med rösträttsvapnet och trots att just lion
tänktes som ett fredens fasta värn, ej förmått hindra vår tids
allmänna militarisering och Ragnaröksstämning; självfallet kan
ingen anklagelse härför riktas mot de vanmäktiga kvinnorna men
det måste vara en tragedi för alla de idealistiska kvinnliga
rösträttskämparna att nu behöva konstatera detta sammanfallande i
tid mellan rösträttsreformens tillämpning och den vildaste kapp-
538
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
