Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 10 okt. 1937 - Teaterkongressens eftermäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
träda stilprinciper avvikande från de ryska men av vilka den
uppväxande skådespelargenerationen trots detta kan hämta både många
och hälsosamma lärdomar.
Debatten om skådespelarkonstens utveckling ocli teaterns därav
beroende framtid ter sig som det betydelsefullaste av vad som
avhandlades på teaterkongressen, ehuru därmed visserligen ej må vara
sagt att icke de övriga inläggen ägde sin stora betydelse. Man
finner bland bidragen värdefulla synpunkter på teaterns sociala och
ekonomiska problem, intressanta upplysningar 0111 hur
landsortsteatern i de nordiska länderna fungerar, sakrika redogörelser för
skådespelarkårens arbetsförhållanden, anställningsvillkor m. m. saint
även en del — för övrigt anmärkningsvärt fridsamma — inlägg i
den aktuella och ständigt lika ömtåliga frågan om teatern och
filmen. Att tonen i de meningsutbyten som förekommo i detta ämne
är så lugn och sansad visar att även scenens barn, som ju av
gammalt gälla för att vara ganska temperamentsfulla, dock vid
behov-kunna uppträda med en takt och en besinning, som många
parlamentariska församlingar ha skäl att avundas dem.
Kongressen följdes av tvenne åtgärder, envar i sin art märklig
nog. För det första tillsatte statsrådet Engberg, vilken varit
kongressens hedersordförande och vid dess första sammankomst hälsat
dess medlemmar med ett välformat tal, en kommitté med uppgift
att (för vilken gång i ordningen kan måhända någon minnesgod
teaterhistoriker upplysa om) undersöka Dramatiska Teaterns
affärer och inkomma med förslag om förenklingar och besparingar, och
för det andra engagerades Gösta Ekman av teaterchefen Molander
för ett längre gästspel vid Dramatiska Teatern. Man vill gärna
hoppas att både kommittén och gästspelet skola lämna lyckosamma
resultat. Vad engagementet av Gösta Ekman beträffar så kan det
måhända sammanställas med vad teaterchefen Molander yttrade i sitt
ovan refererade inlägg om skådespelarkonstens behov av själslig
intensifiering, ty bland den svenska scenens konstnärer finnes det
väl i närvarande stund knappast någon som i så hög grad som
Gösta Ekman visat sig i stånd att — i varje fall i sina bästa
ögonblick — tränga till botten av det mänskliga själslivet oeh
skapa gestalter av gripande djup och sanning. Alltför länge har
han av omständigheterna lockats att splittra sin rika begåvning på
en mångfald av uppgifter, av vilka en del knappast stått i riktigt
förhållande till hans kapacitet. Helt visst vore det för både honom
och Dramatiska Teatern lyckosamt, 0111 han komme att trivas på dess
tiljor och stannade där även för framtiden.
Vad beträffar den nya teaterkommittén så är det även med bästa
vilja i världen knappast möjligt att för dess framtid ställa ett lika
gynnsamt horoskop. Den kom till under ganska egendomliga
omständigheter så till vida som ryktet på ett tidigt stadium ville veta,
att den fått till uppgift att förbereda en sammanslagning av Operan
och Dramatiska Teatern, något som väckte livliga protester och
omedelbart också från högsta ort dementerades. Då omsider kom-
591
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
