Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Litteratur - »När demokratine bröt igenom» (Åke Thulstrup). Av Elis Håstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Litteratur
erhöll också Sverige av ententemaktërna en särskild
neutralitets-garanti. Varje ny stats indragning i kriget minskade de neutrala
staternas antal och därmed deras självhävdelsekraft, och ur denna
synpunkt hade vår regering det största svenska intresse av att
Italien ej sällade sig till de krigförande. Man kan kalla regeringens
utrikespolitik i detta hänseende djärv, men den var kallblodig och i
bästa mening aktiv, och den hade självfallet till enda syfte att med
utnyttjande av tillfällena skapa bästa möjliga livsbetingelser för
vårt land såsom neutral stat. Genom att blott episodiskt framlägga
för läsaren en sådan lösryckt uppgift som Sonninos telegram har
förf. ökat i stället för minskat dimbildningen kring den
ansvarsmedvetna och rätlinjiga utrikespolitik, som Sverige vid denna tid förde.
Ät »aktivismen» under kriget ägnar Thulstrup en utförlig, mycket
fördomsfri redogörelse. Så skiftande och beslöjade som de
aktivis-tiska uppfattningarna voro, möter det ännu oöverstigliga hinder
åtminstone med nuvarande material att riktigt karakterisera och
därmed riktigt värdesätta dem. Om man bortser från de personer, som
voro aktivister för Tysklands skull, och begränsar sig till dem, som
krävde en »aktiv» utrikespolitik för tillvaratagande av svenska
intressen i öster, kan tiden dock snart vara inne att i ett
sammanfattande arbete tillåta sig en viss generositet i omdömet. De senare
eftersträvade, att Sverige skulle stödja strävandena att frigöra
främst Finland och därmed frigöra Sverige från Rysslands
omedelbara grannskap. Snarare trots den svenska utrikespolitiken under
tiden kring 1918 än tack vare denna skapades ej blott i Finland
utan även i Baltikum en barriär mot Ryssland samt pacificerades i
stor utsträckning Östersjön. I hög grad utan egen förskyllan fingo
aktivisterna se sitt mål uppfyllt, längre f. ö. än vad de till en början
hade kunnat hoppas på. Även om aktivismens medel och möjligheter
alltid kunna diskuteras, kan denna riktning dock aldrig berövas
förtjänsten av att genast ha vågat fatta det för Sverige vitala
Östersjö-politiska målet i sikte. Förtjänsten härav kommer i sitt rätta ljus
vid tanke på den ovärderliga förmånen för Sverige att under våra
dagars utrikespolitiska spänning vara befriat från direkt beröring
med en av starkströmshärdarna. leke i polemik med några
Tliul-strups slutsatser utan mera på grund av frånvaron av dylika i hans
bok har detta konstaterande gjorts.
Elis Hastad.
663
47 — 37708. Svensk Tidskrift 19S7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
