Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 20 nov. 1937 - Världshandelns framtidsutsikter — renässans eller stagnation? Av R. Sn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
(h. 3/1937, del A.; rt. f.) liar påvisats, att samma fenomen uppträdde
också i början av återhämtningsperioderna 1901/06, 1908/13 och 1921/29.
Den nu pågående utvecklingen skiljer sig blott såtillvida från
förloppet under föregående tider av uppsving, att medan
eftersläpningen före kriget varade endast ett eller annat år oeh under
perioden 1921/29 tre år, den nu sträckt sig över en tidrymd av bortåt fem
år. Detta talar onekligen för att — vid sidan av vissa konjunkturella
faktorer, såsom återhämtningens snabbare eller långsammare förlopp
i olika länder — även vissa på lång sikt verkande strukturella
förändringar göra sig gällande inom världshandeln. Genom att
analysera dessa och mot varandra väga deras verkningar synes man
kunna bilda sig en viss om ock icke alltför exakt föreställning om
det mellanfolkliga varuutbytets framtidsutsikter och på grundval
därav kanske även en uppfattning om vissa kommande uppgifter för
handelspolitiken.
Åtskilliga kända ekonomer ha på sistone gripit sig detta ämne an.
Till de intressantaste och ur opinionsbildande synpunkt
betydelsefullaste debattinläggen höra Salters »World trade and its future» och
Ohlins »Staterna och världsekonomien». Givande genom sin rikedom
på fakta och synpunkter äro vidare två större engelska arbeten, som
båda äro resultat av en i England inte så ovanlig form av
kollektiv studieverksamhet, det ena, »Report ön international trade»,
sammanställt inom sällskapet PEP (Political and economic planning),
det andra åter, betitlat »The problem of international investment»,
utarbetat av en studiegrupp under ledning av H. D. Henderson inom
det förnämliga Royal institute of international affairs. Det vore
slutligen orätt att här förbigå de tungt vägande bidrag till frågans
belysande, som i form av föredrag och tidskriftsartiklar lämnats av
det tyska konjunkturinstitutets ledare, professor Wagemann.
Wagemann urskiljer för sin del följande långtidsfaktorer, som han
tillmäter avgörande betydelse för världshushållets och
världshandelns utveckling, nämligen födelsetalens tillbakagång,
rationaliseringsverksamheten, lantbrukets intensifiering i de västerländska
industristaterna och omvänt agrarländernas industrialisering, den
stegrade statliga aktiviteten på det ekonomiska området och
slutligen det enskilda näringslivets monopolisering och kartellisering.
Det förefaller praktiskt att vid behandlingen av diskussionen i
frågan i stort sett följa denna indelning.
Vad sålunda först beträffar sambandet mellan
befolkningsutvecklingen och världshandeln menar Wagemann, att de sjunkande
födelsetalen i de västerländska industristaterna måste leda till en
väsentlig inskränkning av investeringsbehovet och därmed
kapitalvaruomsättningen. En reservation gör Wagemann dock, i det han
erinrar om det behov av rymligare och bättre bostäder, som vid högre
genomsnittlig levnadsålder hos befolkningen torde komma att göra
sig gällande och som kan komma att gynnsamt påverka den
internationella handeln med exempelvis trävaror och byggnadsjärn.
672
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
