Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 20 nov. 1937 - Världshandelns framtidsutsikter — renässans eller stagnation? Av R. Sn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
fallit; ekonomisk nationalism är för många länder icke en så dyrbar
lyx som förr.
Därmed är emellertid icke sagt, att fördelarna av internationell
specialisering skulle vara på väg att helt bortfalla. Men de komma
i framtiden, såsom bland andra Ohlin påpekat, att delvis ligga på
ett annat plan än hittills. I stället för den grova gränsdragningen
mellan industriländer och råvaruländer börjar alltmer framträda
en specialisering olika industriländer emellan. Av vittgående
betydelse i detta sammanhang torde särskilt bliva stegringen av den
mänskliga arbetskraftens produktivitet till följd av tekniska
rationaliseringar. Dessa växla emellertid i hög grad med de särskilda
industrigrenarna. Om därför också det allmänna tekniska vetandet
håller på att spridas över hela världen, så kommer likväl varje land
att ha möjlighet att inom vissa begränsade industrigrenar ta loven
av andra länder.
En specialisering av sistberörda slag vilar helt på förutsättningen
av ständigt nya tekniska förbättringar. Men i sin tur beror denna
förutsättning på vidmakthållandet av ett visst mått av fri
konkurrens. Redan av denna anledning utgör graden av statliga
regleringar en av de huvudfaktorer, som måste tagas i betraktande, när
det gäller att bedöma handelns framtidsutsikter.
Yid sidan av de statliga åtgärderna stå de konkurrenshindrande
överenskommelserna inom det enskilda näringslivet. Under de svåra
krisåren 1929 32 bröto ett stort antal internationella karteller
samman. Åren efter 1932 har på detta område kännetecknats av ett
återuppbyggnads- och konsolideringsarbete. Detta har delvis bedrivits
efter andra riktlinjer än dem, sona voro normerande för tidigare
överenskommelser. Produktionskontrollen håller på att överges; till de
få exemplen på karteller, som direkt avse reglering av produktionen,
höra aluminium- och tennkartellerna. Överenskommelserna taga i
stället i stigande utsträckning sikte på kontroll av exporten.
Exempel härpå erbjuda — enligt en uppräkning i »Report 011 international
trade» — pappers- och pappersmassekartellerna, ävensom kartellerna
inom gummi-, te-, trävaru-, järn- och stålbranscherna samt den
internationella glödlampstrusten.
Den privata kontrollen över världshandeln har genom
kartellväsendets utveckling kommit att sträcka sig över ett betydande antal av
de viktigaste stapelvarorna. Den sannolika följden härav är, att
handeln med berörda varuslag under innevarande högkonjunktur blivit
mindre än den eljest skulle lia varit. Huruvida man också skall
kunna, i enlighet de flesta kartellernas syfte, mildra de värsta
påfrestningarna under en kommande depression, d. v. s. förebygga
en extremt minskad efterfrågan under denna, får framtiden utvisa.
De synpunkter, som i det föregående anförts, ha med nödvändighet
blivit mycket allmänt hållna. Efter vad som anförts torde det dock
framstå som fullt förklarligt, att återhämtningen för världshandeln
varit mindre betydande än för den industriella produktionen, ja,
675
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
