Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Dagens frågor 20 nov. 1937 - Världshandelns framtidsutsikter — renässans eller stagnation? Av R. Sn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
man torde i själva verket kunna gå ett steg’ längre och betrakta det
som en överraskning, att handelsvolymen, trots alla dessa hinder,
kunnat uppnå den siffra, den i dag har. Just denna omständighet
synes göra det berättigat att med mera tillförsikt än som eljest är
vanligt se framtiden an och detta så mycket hellre, som starka
krafter äro i rörelse i syfte att så vitt möjligt neutralisera verkningarna
av den stelhet, som utlösts av de berörda tendenserna.
Dessa strävanden ha tagit sig betydelsefulla officiella uttryck i
sådana åtgärder oeh initiativ som Oslomakternas överläggningar i
våras och den därpå följande låt vara föga genomgripande
kompletteringen av Oslokonventionen, van Zeelands amerikanska
rekognosceringsfärd ävensom de mellan Förenta staterna och
Storbritannien samt mellan sistnämnda land och dess dominier förda
avtalsförhandlingarna. Allmänt torde den meningen omfattas, att en
ekonomisk högkonjunktur, sådan som den, vilken präglat större delen
av innevarande år, är den enda tidpunkt, då praktiska möjligheter
erbjuda sig till begränsning av de skilda slag av handelshindrande
åtgärder, som byggts upp under depressionsåren, liksom å andra
sidan ett vidgat varuutbyte i nuvarande läge framstår som det
säkraste medlet för bevarandet av det uppnådda välståndet.
En fråga för sig är sedan, enligt vilka avtalstekniska principer en
sådan förbättring av villkoren för de ekonomiska relationerna mellan
skilda stater skall kunna genomföras. I förgrunden står här
meningsbrytningarna kring »mest gynnad nationsklausulen». Ur svensk
synpunkt torde emellertid finnas föga anledning till tvekan. Den
omständigheten, att vår export är så allsidigt fördelad på snart sagt
alla länder, gör det till ett svenskt intresse, att denna princip
upprätthålles. Ett ytterligare skäl för denna position ha vi ock däri, att
England och Förenta staterna i stort sett genomgående slutit sina
senaste handelsavtal på basis av mest gynnad nationsbehandling.
Sedan detta skrivits lia här hemma ett par speciella
handelspolitiska frågor ställts under debatt. I ett nyligen hållet anförande
framkastade nämligen folkpartiets ledare, hr Andersson i Easjön,
tanken på en sänkning av tullarna å byggnadsmateriel och
lantbruksmaskiner. Uppslaget, som på flera håll inom pressen mottagits
med gillande, är, åtminstone i vad angår tullen å byggnadsmateriel,
icke alldeles nytt. Effekten av en tullsänkning på detta speciella
område var nämligen föremål för undersökning i samband med
valutapropositionen till årets riksdag. Det framgick emellertid, av
verkställda utredningar, att det ingalunda vore säkert, att den med en
tullsänkning åsyftade verkan skulle kunna ernås, bland annat därför
att en del av materielpriserna regleras genom utländska karteller.
Det kan alltså tänkas, att vinsten av en tullsänkning skulle komma
kartellerna och icke de inhemska avnämarna tillgodo. Vad åter
beträffar en sänkning av tullen å lantbruksmaskiner, synes det —
bortsett från det förhållandet, att vår export av dessa varor är mer än
tre gånger så stor som importen — anmärkningsvärt, att hr Anders-
676
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
