Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 10
- Omläggningen av den direkta statsbeskattningen. Av Ivar Anderson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
OMLÄGGNINGEN
AV DEN DIREKTA STATSBESKATTNINGEN
Av fil. d.r IVAR ANDERSON, Norrköping
Sedan 1936 års riksdag avslagit finansminister Wigforss’
proposition om statsskattesystemets omläggning och om ny
avvägning av skattefördelningen mellan olika inkomstskikt samt
mellan inkomst och förmögenhet ha skattefrågorna endast sparsamt
varit föremål för offentlig diskussion. Alla ha velat avvakta
resultaten av de kommittéutredningar, som haft till uppgift att
förbereda dels en reform av den statliga beskattningen, dels
lösningen av de många svåra problemen på kommunalbeskattningens
område. Nu föreligger från 1936 års skattekommitté ett första
betänkande med förslag till omläggning av den direkta
statsbeskattningen, och en proposition grundad på detta förslag är att vänta
till 1938 års riksdag. Därmed har en impuls givits till förnyad
debatt om skattefrågorna, och det är troligt att dessa komma att
stå i förgrunden i den politiska diskussionen under en tid framåt.
Det är helt naturligt att den återupplivade debatten i hög grad
kommer att röra sig kring frågan om skattebördans tyngd och
den statsfinansiella politik, som bestämmer denna. Krisårens
extraskatter kvarstå trots det starkt förbättrade skatteunderlaget.
I det längsta har man velat hålla fast vid förhoppningen att en
blivande skattereform skulle komma att avlägsna åtminstone en
del av de senaste årens utväxter på skattesystemet. En återgång
till den »normala» skattenivå, som enligt en numera populär
uppfattning utmärkte åren närmast före den senaste
depressionsperioden, har visserligen för de mera initierade framstått som ett
ouppnåeligt önskemål, men kravet på en skattereduktion av mera
begränsad omfattning har mot bakgrunden av skatteunderlagets
årliga ökning varit välmotiverat och rimligt. Det har i någon mån
hållits tillbaka av högkonjunkturens psykologiska och reella
lättnader för skattebetalarna, men det har icke uppgivits. En
finanspolitik, som målmedvetet tagit sikte på skattesänkning, hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:27:53 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1937/0701.html