Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Omläggningen av den direkta statsbeskattningen. Av Ivar Anderson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunnat realisera önskemålet utan att eftersätta de
konsolideringssträvanden, som utmärkt budgetarbetet sedan lågkonjunkturens
tryck lättat. Den politik, som förts under de senaste åren, har
emellertid letts av andra syften än önskan om en
skattesänkning. Den har icke blott tagit i anspråk för olika utgiftsändamål
de ökade statsinkomster, som de goda åren hittills skänkt oss,
utan även diskonterat ovissa framtidsmöjligheter i avseende å en
fortsatt gynnsam utveckling av skatteunderlaget. Och nu stå vi
i den situationen, att även för den händelse att de närmaste
budgetåren skulle präglas av en markerad konjunkturförbättring —
vilket väl ingen tror i närvarande stund — så måste den därav
väntade ökade skatteavkastningen helt tagas i anspråk för att
möta redan beslutade eller av riksdagsmajoriteten såsom
oundvikliga betecknade utgiftsökningar.
Detta är bakgrunden till 1936 års skattekommittés
överväganden angående ramen för det skattesystem, som kommittén haft att
utarbeta förslag till. I själva verket är ramen redan given
genom att vissa utgiftsbehov äro politiskt fastlåsta. Det har för
kommittén gällt att konstruera det nya skattesystemet så att detta
— under förutsättning av »normalt» skatteunderlag — vid
grundbeloppsnivå för de rörliga skatterna i systemet någorlunda täcker
det behov av direkta statsskatter å inkomst och förmögenhet,
varmed man för närvarande har att räkna. Det hade naturligtvis
varit möjligt att sätta grundbeloppsnivån så låg att skatternas
totala avkastning kommit att ligga i närheten av det belopp, som
inflöt före extraskatternas tillkomst. Men det hade endast betytt
att skatteskalans spännvidd redan från början fått tagas så hårt
i anspråk att redan en jämförelsevis ringa ytterligare påfrestning
hade varit nog för att spränga systemet och framkalla nya
extraskatter vid sidan av detta. Någon fördel för skattedragarna hade
icke vunnits härigenom.
Kommittén har, icke minst för att möjliggöra jämförelse med
nuvarande system, måst taga till utgångspunkt ett visst års
skatteunderlag och har då valt 1936 års taxering, vilken är den
senaste som kunnat bearbetas för utredningens syfte.
Skatteskalorna i det nya systemet — vilket skall ersätta samtliga
nuvarande statsskatter jämte den kommunala progressivskatten som
föreslås förändrad till statsskatt — ha konstruerats så att det
nya skattesystemet, tillämpat på skatteunderlaget enligt 1936 års
taxering efter avdrag för tillfälliga eftertaxeringar och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
