Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Generalstabsverket om Gustaf Adolfs krig. Av Frans G. Bengtsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Generalstabsverket om Gustaf Adolfs kricj
Sveriges militära inrättningar från Gustaf Vasa fram till år 1620,
och ett antal uppgifter om beväpning finnas där; t. ex. att
eldhandvapen fram till slutet av 1500-talet utgjordes av s. k. rör och
halvhakar, »närmast motsvarande den kontinentala arkebusen»,
och att den första blygsamma importen av musköter ägde rum år
1592. Om nu läsarens kunskaper rörande den kontinentala
arkebusens dåtida hanterlighet och effektivitet råkar vara en smula
dimmig, så är man ju inte mycket hjälpt med den citerade
upplysningen; ocli någon beskrivning av hur pass mycket bättre
musköten var, eller rörande graden av dess beryktade otymplighet med
gaffel och annat, tycks inte låta sig uppletas i verket. Nu lär
ju Gustaf Adolf, enligt vad historikerna bruka meddela, ha infört
vissa förbättringar rörande musköten, gjort den lättare och
tagit bort gaffeln, till ökande av skotthastigheten; men under den
löftesrika rubriken på andra bandets tredje kapitels första
underavdelning — »Det militära reformarbetets återupptagande» —
finner man ingenting rörande den saken. Förmodligen kom denna
förbättring ganska sent: i ett av Oxenstierna uppsatt »Förslag
till ett fälttåg ifrån den 1 maj 1623...», som finns i första bandet
av hans skrifter, figurera ännu musköterna med gafflar; men hur
som helst liade någon sorts beskrivning av den dåtida musköten,
vare sig i ursprungligt eller förbättrat tillstånd, liksom också av
den dåtida piken, ryttarpistolen och andra dylika viktiga
instrument, kunnat vara välkommen nog. Emellertid är det ju möjligt
att allt sådant kommer i ett senare band.1 Angående de famösa
läderkanonerna har jag endast lyckats finna en notis i förbigående,
att de prövades och kasserades under det preussiska fälttåget;
förmodligen voro de därför mycket dåliga, men kanske de ändå
kunde varit värda ett par raders sakkunnig beskrivning i ett
verk som detta.
Det kunde också varit roligt, åtminstone för läsare som lia en
svaghet för konkreta mänskliga ting, att få några upplysningar
om hur den svenske soldaten utspisades; ämnet är väl inte så
alldeles oviktigt i de militära sammanhangen. Sverige var fattigt,
och antalet soldater att livnära för förhållandevis stort; såsom
man därför kan vänta, tyda tillgängliga tecken på att kronans
kaka vid denna tid var ytterst karg, med en sammansättning som
näppeligen skulle entusiasmera nutida näringsfysiologer. Den
1 Enligt prospektet skall tilläggsbanil 2 helt ägnas åt vapenteknikens utveckling.
(Bed.)
711
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
