Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Spänning och avspänning under 1937. Av Torvald T:son Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spänning och avspänning under 1937
till trots har det inträffade i hög grad skakat Rysslands europeiska
ställning. Ruskigbeterna ha varit för svåra och kommit allt för
oväntat för många fromma sympatisörer för att de ej skulle resa
en den skräckfyllda isoleringens mur mellan Ryssland och Europa
ocli totalt fördärva marknaden för dem, som i Litvinov velat se
den Sankt Göran, som skulle nedlägga fascismen och nazismens
drakar. Det kyliga mottagande, som herr Vougts ryssvänliga
aktivism mött bland hans egna partivänner, jämfört med det ryska
propagandabildmaterial, som för ett par år sedan plägade flöda
genom Social-Demokratens spalter, är ett vältaligt vittnesbörd
härom. I England ha anhängarna av en enhetsfront med Moskva
lidit svåra nederlag, och överhuvud taget synes Stalins med så stor
pomp och ståt lancerade nya »författning» ej ha lyckats
övertyga någon utanför de röda gränspålarna om att Ryssland blivit
en demokratisk eller civiliserad stat.
Omedelbart viktigare är kanske dock en annan svit av det ryska
skräckväldet. De blodiga tilldragelserna ha på ett högst åskådligt
sätt blottat, hur ringa stabilitet boisjevikstyret alltjämt äger och
hur föga värde dess utrikespolitiska vänskap därför lätt kan få.
Främst i Frankrike har denna upptäckt gjort djupt intryck.
Särskilt väckte det högst egendomliga känslor, när samme marskalk
Tuchatjevskij, som nyss i Paris i egenskap av bundsförvantens
näst Vorosjilov främste militäre chef invigts i franska arméns
hemligheter, plötsligt avrättades på grund av brottsliga
förbindelser med Tyskland. Från dessa skakningar synes den fransk-ryska
alliansen ej ha hämtat sig: den förut så prisade och hatade
traktaten har försvunnit ur aktuell fransk politik, och när Delbos mot
årets slut företog sin stora mellan- och östeuropeiska resa, som
även förde honom till Berlin, besökte han ej Moskva. Till denna
utveckling av de fransk-ryska förbindelserna ha emellertid
säkerligen ej blott händelserna i Ryssland utan även ministären
Blums fall bidragit.
Under alla omständigheter ha de inre tilldragelserna i
Ryssland under 1937 medfört, att det starka inflytande, soxn Litvinov
tidigare ofta kunnat utöva på Europas politiska förhållanden,
nu till största delen förflyktigats.
Även Rysslands bundsförvant, Frankrike, har i stor
utsträckning handikapats av sina inre förhållanden. Den finansiella
katastrof, vari det Blumska experimentet utmynnade, lamslog den
franska utrikesledningen i en kritisk tid, och även sedan Vincent
2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
