Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Attentatet mot filosofiprofessurerna. Av Torgny T. Segerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ATTENTATET MOT
FILOSOFIPROFESSURERNA
4v docenten TORGNY T. SEGERSTEDT, Lund
Den 1 november 1937 överlämnade Universitetsberedningen sin
Utredning i fråga om universitetens verksamhet och organisation.
Detta betänkande var frukten av nära fyra års arbete, under vilka
Beredningen omsorgsfullt prövat i vad mån professurerna skulle
kunna indragas, sammanslås eller omorganiseras. Ser man till
resultatet av detta arbete, så måste man säga att utredningen
utgör en triumf för den organisation som under århundradenas lopp
vuxit fram. Den enda mera betydelsefulla reform, som
Beredningen ansåg sig kunna föreslå, var sammanslagningen av
professurerna i praktisk och teoretisk filosofi till en enda, kallad
professur i filosofi. Men även här firade den bestående ordningen en
triumf så till vida som detta Beredningens förslag hitintills
utdömts av samtliga sakkunniga myndigheter.
Beredningens förslag innebar omskapandet av en ordning som
för Uppsalas vidkommande ägt bestånd sedan 1607, för Lunds
sedan universitetets grundläggande. Det har givetvis inte under
dessa gångna århundraden saknats röster för indragning eller
sammanslagning av dessa bägge professurer. Sålunda föreslog
den berömde astronomen Melanderhjelm i ett yttrande 1783,
Berättelse och tankar om academien i Upsala, att de bägge
professurerna antingen helt skulle indragas eller i varje fall
sammanslås till en. Det är visserligen i ocli för sig lönlöst att söka
konstruera vad som skulle ha skett, om vissa händelser inträffat, men
det kan i alla fall i detta fall vara tankeväckande att söka
föreställa sig hur den andliga odlingen i detta land skulle ha gestaltat
sig, om det Melanderhjelmska förslaget hade gått igenom och
män sådana som Boethius, Höijer, Biberg, Geijer, Grubbe och
Boström varit husvilla vid våra universitet. Ty det har framförallt
varit kring universitetsprofessurerna som den filosofiska
aktiviteten grupperat sig i Sverige.
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
