Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Attentatet mot filosofiprofessurerna. Av Torgny T. Segerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Attentatet mot filosofiprofessurerna
Beredningens förslag innebar att den provisoriska anordning
som sedan 1933 varit rådande i Uppsala skulle bliva permanent
ocli att en liknande ordning skulle införas i Lund. Professuren i
praktisk filosofi vid Uppsala universitet sattes nämligen vid
professor Axel Hägerströms avgång vakant. Vakanssättningen
motiverades den gången av de dåliga tiderna, som krävde varje möjlig
besparing. Men det framhölls samtidigt att denna vakanssättning
endast skulle vara ett provisorium. Samtidigt utnämndes
emellertid professor Karitz till professor i filosofi, med
undervisnings-och examinationsskyldighet i teoretisk filosofi, och det föreskrevs
att den andra professuren inte skulle uppehållas genom vikarie.
I avvaktan på Universitetsberedningens betänkande har ingen
ändring företagits i dessa förhållanden, ehuru den statsfinansiella
situationen ljusnat. För Lunds vidkommande kvarstod den gamla
organisationen med två professurer, en i teoretisk ocli en i
praktisk filosofi till den 1 september 1937, då professor Tegen kallades
till den nyupprättade professuren i praktisk filosofi vid
Stockholms högskola och sålunda lämnade sin professur vid Lunds
universitet. Denna professur uppehälles dock tillsvidare genom
vikarie.
Den föreslagna reformen skulle alltså innebära att vid vardera
av de bägge statsuniversiteten funnes en professur i filosofi.
Därtill kommer en professur i filosofi vid Göteborgs högskola samt
en professur i praktisk filosofi vid Stockholms högskola.
Beredningen föreslår emellertid, att den sistnämnda professurens
innehavare skulle få examinationsrätt även i teoretisk filosofi.
Härigenom skulle likartade förhållanden komma att råda vid landets
samtliga högre undervisningsanstalter. Detta beredningens
förslag bestyrker den av professorerna Hans Larsson och Efraim
Liljeqvist i en till kanslern ställd skrivelse framförda tesen, att
den av Beredningen föreslagna sammanslagningen av de två
filosofiprofessurerna vid statsuniversiteten skulle »icke blott innebära
förlusten av två lärostolar utan fastmer, att fyra filosofiska
lärostolar på en gång finge sin dödsdom, ty därmed bortfölle för
Stockholms och Göteborgs högskolor den mest trängande
anledningen att upprätthålla resp. upprätta vardera två lärostolar i
den filosofiska ämnesgruppen».
En fråga som framförallt här tränger sig i förgrunden är
filosofiens ställning vid våra statsuniversitet i jämförelse med
utländska universitet. En sådan jämförelse verkställdes redan 1932
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
