Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Dagens frågor 23 febr. 1938 - Mellaneuropas kris - Det svensk-ryska handelsavtalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
som den tyska utrikesledningen där anlade, torde utgöra en försmak
av den nya eran vid Wilhelmstrasse. Det återstår att se, i vad mån
Edens fall, särskilt om han efterträdes av viscount Halifax, kan
underlätta en uppgörelse i godo mellan England och diktaturerna.
Frågan är, om icke denna engelska medgörlighet i elvte timmen
kommer för sent.
Den ryska handelsdelegationen i Sverige har på
sistone tilldragit sig en nästan förlägen
uppmärksamhet. Man har blivit lindrigt sagt förvånad över att svenskar
velat medverka till att inhysa denna stormaktsdelegation i samma
hus som marinstaben — denna idyll passar föga i stycke med vår
oroliga tid, vilken stat det än varit fråga om, och det passar ännu
mindre i stycke med Sovjet, efter vad som nu är känt från
Fagersta-affären.
Det finnes emellertid en annan anledning att fästa
uppmärksamheten på den sovjetryska handelsdelegationen. Som bekant åtnjuter
denna enligt 1928 års särskilda avtal vissa privilegierade
rättigheter; den besitter sålunda viss exterritorialitetsrätt och dess
medlemmar äro skattefria. Dessa särrättigheter motiverades med att den
ryska utrikeshandeln var statsmonopoliserad, vadan följdriktigheten
skulle fordra att Sovjets handelsdelegation tillades diplomatisk
ställning och garanti. Och man föx-eställde sig tydligen samtidigt i
Sverige, att medgivandet av dessa exceptionella förmåner vore en
förutsättning för att handelsutbytet mellan de båda i vänskapligt
förhållande stående länderna skulle uppblomstra. Handelsdelegationens
medlemstal fixerades därför i avtalet i enlighet med denna
förhoppning: den skulle utan vidare få bestå av 40 personer, och detta antal
skulle kunna få överskridas, ehuru den svenska regeringen
beträffande den »övertaliga» personalen bibehölls vid den individuella
prövningsrätt, som eljest gäller för viserande utlänningar. (Det kan
tilläggas, att hr Möller vid denna tidpunkt trodde så högt om det
blivande svensk-ryska handelsutbytet att han i
förstakammardebat-ten närmast föreföll besviken över att handelsdelegationens kader
fixerades till endast 40.) Ehuru avtalet normerade delegationens både
rättigheter och skyldigheter, var det emellertid såtillvida ensidigt,
som det saknade varje stadgande om några motsvarande förmåner
för svenska affärsmän i Sovjetunionen. Härom får man gå tillbaka
till 1924 års allmänna handelsavtal, i vilket Sovjetunionen å sin sida
bl. a. förpliktar sig att främja ekonomiska förbindelser med Sverige
och följaktligen väl även att stödja vårt lands industriella och
kommersiella repx-esentanter i Unionen.
Man bör jämföra 1928 års avtal och syftemålen vid dess
ratifice-ring med dagens situation.
Vi avstå från att yttra oss om, huruvida handelsdelegationen haft
något finger med i spionaget vid Fagersta eller om
handelsdelegationens medlemmar vid sina besök i svenska fabriker för att
kontrollera avtalade leveranser velat utnyttja tillfällena för att få en
140
Det svensk-ryska
handelsavtalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
