Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 26 april 1938 - Familjelönens bråddöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
För vår del ha vi tidigare (1937, häfte 5) uttalat vår sympati för
familjelöneprincipen; å andra sidan inse vi väl, att spörsmålet har
flera sidor, och Arbetsgivareföreningens direktör Gustaf Söderlund
har i våra spalter (1937, häfte 7) utvecklat några av de svårigheter,
som systemets tillämpning på den enskilda arbetsmarknaden skulle
föra med sig. För dagen och i nuvarande läge sakna vi anledning
att åter ta upp problemet i princip. Några få randanmärkningar
vilja vi dock göra, när frågan för denna gång avföres från
diskussionen.
För det första ha vi svårt att sätta någon lit till påståendena, att
opinionen i statstjänstemannakretsar är så deciderad som det
ständigt och jämt uppgives. Antagligen finnes det en »ovägd» majoritet
för principen om lika lön för lika arbete, en majoritet som
företrädesvis kan vara sammansatt av ogifta män och kvinnor, äldre
tjänstemän, barnlösa, barnfattiga o. s. v. Men efter alla yttranden
från ämbetsverk över betänkandet och ali diskussion på sistone tror
ingen, att majoriteten är kompakt. Den missräkning, som
borttagandet av barnbidrag till det s. k. första barnet utlöst, och opinerandet
för barnbidragens fulla bibehållande under provisoriet kunna
visserligen till en del förklaras av besvikelse över att den definitiva
löneregleringen ej generellt givit mera, men måste tolkas som om
fronten vore vacklande. Det skulle icke förvåna, om statstjänstemännens
nativitetskurva kommer att visa en viss stegring före 1 juli nästa
år; de statstjänare, som dessförinnan sätta barn till världen, kunna
nämligen under barnens uppväxttid få c:a 2,000 kr. mera i lön än de,
som sätta barn till världen efter nämnda datum, och det kan hända, att
personalorganisationernas medlemmar i handling desavuera
organisationernas officiella antibarnbidragspolitik.
För det andra måste man uttala sin förvåning över att frågan om
familjelön, barnbidrag och skatteavdrag icke kunnat lösas i ett
sammanhang. Vilken uppfattning man än må ha om behovslön eller icke,
är det uppenbart dels att det ligger i tiden att stödja familjer med
barn, dels att behovslönen härvid är ett av de medel, varigenom detta
stöd kan lämnas. Befolkningsfrågan har nu diskuterats och utretts
sedan 1935, och med undantag för den semester, som de
socialdemokratiska statsråden fingo för(e) valrörelsen 1936, ha samma personer
härunder oavbrutet fungerat som departementschefer i vederbörande
»befolkningspolitiska» departement. Fördelen med
regeringskontinuitet skulle ju vara — har det ofta sagts — att landet förskonades från
hafset och nyckfullheten under de forna kortlivade, nervöst jäktade
minoritetsregeringarnas tid. Politiken skulle bli planmässig, vilket i
förevarande fall måste betyda, att de tre sammanhängande frågorna
utretts och framlagts på sådant sätt, att riksdagen kunnat samtidigt
pröva dem och göra ett oprejudicerat val mellan de olika
möjligheterna. Varje lönereglering — helst om den såsom den nu
förestående avser att vara så definitiv som överhuvud taget en
lönereglering kan vara — binder emellertid statsmakterna och försvårar
en omedelbar nyreglering. Statsmakterna stå därför ej fria, när
•290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
