Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - ”Skumbildningar” eller personligheter? Av Alf Nyman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Skumbildningar» eller personligheter?
Mellan kollektiviteter ocli personligheter måste därför råda en
spänning av begynnelsen. Kulturhistorien och idéhistorien äro
berättelserna i stort om denna spänning. Genomgående skulle den
säkerligen vara både olidlig och tragisk, därest icke i det verkliga
livet, som Stieler till slut och med rätta framhåller, individuellt
ocli kollektivt städse blandades med varandra. Därmed får det
skymta fram, att författaren till en viss grad är medveten om,
att hans undersökning arbetar med begreppspreparater; med
vetenskapliga »renodlingar», för att tala med Hans Larsson; med
»idealtypiska konstruktioner», för att orda med Max Weber. Det
rör sig sålunda hos honom en gryende förståelse av, att hans
karakteristik av kollektiviteterna i översiktlighetens, redans och
den logiska reliefens intresse gör de bestående skillnaderna mellan
dem och individualiteterna något skarpare än vad de äro i
verkligheten; skarpa kunna de nog understundom vara även där! Vad
lian med en metafysiskt storståtlig termbildning från Husserl ocli
Scheler kallar väsensskådning, »Wesens-schau», torde också i
grunden icke vara något annat än en sådan »begreppsrenodling», vilken
på samma gång som den bortser från vissa empiriska drag och
omständigheter hos företeelserna, stegrar och förskärper vissa
andra — just de som ’väsentliga’ befunna egenskaperna — lios
dem ocli därpå menar sig »åskåda», eller intiutivt uppleva dem.
Går man därför från socialpsykologien och kollektiviteternas
psykologi över till den historiska, sociala ocli ekonomiska
verklighetsvärlden, där enligt Anaxagoras-ordet allt är i allt och allt
blandas med allt, må man väl beakta detta. Då, och i den mån
detta sker, äro emellertid också dessa metodologiskt skärpta och
rentvagna begrepp fullt användbara och effektiva. Som en
behövlig korrektur av William Mc Dougalls alltför charmanta lära om
»Gruppsjälen» — »The Group Mind» —, vilken ensidigt renodlat
grupplivets lovvärda egenskaper, och tillika som ett från den
bittra erfarenheten själv utdraget motgift mot ali sanslös
kollek-tivitetstillbedjan och statsförgudning i »hjordmänniskornas» och
de totalitära diktaturernas värld behåller den tyske
fenomenologens Georg Stielers utredning sitt värde, teoretiskt som
praktiskt, Søren Kierkegaard och Friedrich Nietzsche skulle ha skänkt
den sitt bifall: vare detta nog sagt om dess allmänna inriktning
och valör. I denna de politiska epidemiernas och massrörelsernas
tidsålder har den fört grupp- ocli masspsykologien ett stycke
framåt på kritikens och iakttagelsens långa väg.
351
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
