Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Det korporativa Lettland. Av William W. Freij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det korporativa Lettland
förvaltningsråd stadgar, att i detsamma skola ingå kamrarnas
hu-vudkommissioner. Dessa å sin sida bildas av resp. kammares
presidium och sektionsordförande. Rådets befogenheter bestå dock
endast i rätt att yttra sig över sådana lagförslag rörande
ekonomiska och finanspolitiska frågor, som av regeringen till detsamma
remitteras.1
Detta första steg skulle — enligt statspresidentens
utfästelser vid Förvaltningsrådets öppningssammanträde — icke bli
det enda. När den inre ordningen kunde anses lia fullständigt
stabiliserats ocli alla klasser sammansvetsats i en nationell vilja,
då skulle åt folket — ej åt skilda partier — överlåtas att självt
stifta sina lagar.
Samtidigt som Ulmanis’ ministär 1934 övertog alla parlamentets
befogenheter, igångsattes en aktion för att ute i landet bringa
kommunernas förvaltning i överensstämmelse med den nya
auktoritära regimens grundprinciper: centralisation och personligt
ansvar. Städernas stadsfullmäktige ersattes av »stadsstyrelser» med
borgmästaren som ansvarig ledare, varvid man noga tillsåg, att i
dessa endast rena letter fingo säte och stämma, I spetsen för
landskommunerna sattes ett slags »byäldste» (pagasta vecakais),
ocli i länsstyrelsernas ställe fick man »länsäldste» (aprinka
vecakie). Genom lagen av den 25 maj 1934 avsattes alla
förutvarande borgmästare, och nya, regeringstrogna, tillsattes.
Inrikesministern fick vidsträckt befogenhet att bestämma antalet
ledamöter i stadsstyrelserna, fastställa dessa ledamöters lön etc.
Koncentrationsprincipen tog" sig i fråga om städernas självstyrelse
uttryck bl. a. däri, att borgmästaren erhöll ett allmänt gällande
suspensivt veto. De frågor, som härigenom ej kunna komma till
avgörande lios den lokala myndigheten, hänskjutas till
inrikesministern för skiljedom. Borgmästaren har vidare ensam rätt att
till- och avsätta städernas ämbets- och tjänstemän, fastställa
deras löner etc. Ungefär motsvarande rättigheter tillkomma i
landskommunerna byäldsten och länsäldsten.
Sträng kontroll utövas över de olika stads- och
landskommunernas förvaltning. Inrikesministern tillsätter de
revisionskommissioner, som lia att utöva denna kontroll, vilken icke blott gäller
1 Anmärkas må, att det nya auktoritära Lettlands korporationskamrar och
förvaltningsråd i hög grad synas uppbyggda efter modell från den
Dollfuss-Schusch-niggska ständerstaten.
359
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
