Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Det korporativa Lettland. Av William W. Freij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
William W. Freij
finanserna utan vederbörande myndighets ämbetsutövning
överhuvud taget.
Till stabiliseringen av de inre förhållandena i Lettland under
de senaste fyra åren har i stor utsträckning bidragit frånvaron
av alla utrikespolitiska komplikationer; i detta avseende är
Lettland långt lyckligare än sin granne Litauen, där Memel- och
Vilnafrågorna skapa ett konstant osäkerhetstillstånd. Med
Estland och Litauen är Lettland intimt förenat i den s. k. Baltiska
ententen. Avslutandet av denna trestatsöverenskommelse var en
av den Ulmaniska regimens första och betydelsefullaste
utrikespolitiska aktioner. Ententen avslöts den 12 september 1934 efter
att egentligen ha varit på tal alltsedan de baltiska staternas
erkännande de jure av stormakterna i september 1921. Framför
andra hade Lettlands förste utrikesminister, den klarsynte
Z. Meierovics, lagt ned mycket arbete på att få sammanslutningen
till stånd. I hans anda arbetar också V. Munters, vilken alltsedan
Ulmanis’ avstående från utrikesministerposten i samband med
valet till statspresident 1936 skickligt lett den lettiska
utrikespolitiken. Så mycket betydelsefullare för de baltiska staternas liv är
denna entente, som den utgör icke blott en politisk allians utan
också en överenskommelse om positiva åtgärder för främjande av
samarbetet på det ekonomiska och kulturella området.
360
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
