Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Svensk inrikespolitik i världskrisens skugga. Av Gunnar Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk inrikespolitik i världskrisens skugga
den nästan oöverkomliga motsättningen mellan dem som önska
binda sig för så stora sociala utgifter som vi i bästa fall kunna
komma att få råd till ocli dem som vilja nöja sig med vad vi
kunna vara någorlunda säkra på att få råd till. Slutligen: även
om alla partier »accepterat demokratien» betyder ordet mycket
olika saker för dem: de ena mena därmed ett statsskick där
majoritetsgruppen eller -grupperna utöva en ohämmad makt till sin
egen ekonomiska fördel, de andra allas gemensamma medverkan
i statens styrelse till allas gemensamma bästa, under vederbörligt
hänsynstagande till olika berättigade minoritetsintressen.
Formler av denna art täcka naturligtvis alis icke fullständigt de
stridiga syftemålen i enskilda fall, men de ge åtminstone någon
föreställning om de verkliga motsättningar som ligga bakom »den
svenska idyllen». Om de ledande politikerna utan trängande skäl
av utrikespolitisk natur sökte bilda en allmän koalitionsregering
oaktat dessa fundamentala konflikter, skulle därur framväxa ett
missnöje med demokratiens »korruption», som, därest icke
koalitionen hastigt sprängdes, logiskt skulle föra fram till diktaturen:
deras eller någon annans.
Vad som nu innebär en så stark komplikation i vårt
inrikespolitiska läge, är omöjligheten av att med ens ett minimum av
sannolikhet förutsäga, om läget inom den närmaste tiden blir
sådant att inrikespolitiken fortfarande dominerar, eller 0111 den
skall lämna plats för utrikespolitiken. Ingen önskar i själ och
hjärta en utrikespolitisk kris. Men det betyder så oändligt litet
vad man önskar i Sverige, ocli med världspolitikens nuvarande
sensationella karaktär kan konflikten till synes komma när som
helst, liksom den också, under förutsättning av tillräcklig
undfallenhet från endera stormaktsgruppens sida, kan dröja länge
eller kanske möjligen rentav helt ställas på framtiden. Det är
dessutom ur förevarande synpunkt ganska likgiltigt om den
europeiska krigsfaran verkligen är så stor som den allmänt
antages vara. Huvudsaken är att politikerna i Sverige liksom i
andra länder behärskas av en känsla av krigsfara. Ty denna
känsla är tillräcklig för att hindra dem från att ägna ett
tillräckligt mått av uppmärksamhet åt de betydelsefulla problem,
med vilka de lia att syssla i sin praktiska verksamhet. Denna
brist på intresse yttrar sig hos makthavarna som slarv och
planlöshet vid reformernas utarbetande, hos dem som stå utanför som
bristande skärpa i kritiken mot den slarviga och planlösa re-
481
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
