Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Svensk inrikespolitik i världskrisens skugga. Av Gunnar Heckscher
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar Heckscher
formverksamheten. Hur skulle man också kunna samla sig till
att planera ett socialt reformarbete på lång sikt, som kanske blir
avbrutet inom några månader; och kan det löna mödan att sätta
in hela sin kraft på att kritisera åtgärder, som inom samma tid
kunna bli betydelselösa till följd av händelsernas egen logik?
Möjligen visar sig även en annan effekt, i den mån de politiskt
ledande bli övertygade om behovet och sannolikheten av en
kommande regeringskoalition. Harold Laski har i sin omdiskuterade
skrift »Democracy in Crisis» bjärt utmålat farorna för att
överklassens sociala lojalitet skulle taga slut, därest en socialistisk
politik verkligen genomfördes i England. Riktigheten av hans
prognoser är säkerligen ytterst diskutabel, men så mycket
kvarstår i alla fall, att människor och sociala grupper, såvida de ej
behärskas av något enande religiöst eller politiskt trossystem,
kämpa mycket bittert för sina ekonomiska fördelar och ofta,
kanske oftast, stå beredda att sälja sig till »påven, turken eller
Satan, bara han betalar bra». I allmänhet räcker det förresten
om han lovar att betala. Det är den betydelsefulla realitet som
ligger bakom den ofta förlöjligade fruktan för att
kommunistiska eller nationalsocialistiska ytterlighetsriktningar skulle få
makt över någon huvuddel av svenska folket. Den politiska
idyllen i Sverige har den förtjänsten att vi ännu ej haft några
allvarliga påfrestningar av detta slag, ocli det är även detta som
gör att man med sådan säkerhet kan tala om möjligheten av
nationell samling, om en sådan visar sig erforderlig. Ingen vet
dock liur länge detta kommer att vara. Även den planlösaste
socialisering utlöser förr eller senare en kamp om samhällslivets
ekonomiska fundament, en kamp som kan taga sig blodiga
uttryck. Kan enighet icke uppnås i ett yttre krisläge, hotar för
varje europeiskt land den största faran genom inbördeskrig.
Vågar man hoppas att regering och opposition, därest de i
varandra se blivande medarbetare i en nationell koalition, även i
fortsättningen skola låta sig angeläget vara att icke uppväcka
eller utnyttja krafter som en gång kunna komma att spränga
sönder det svenska samhället?
Till slut också några ord om den svenska demokratiens framtid
överhuvud taget. Vare sig vi ha att vänta en nationell
samlingsregering eller ett fortsatt regemente av samma slag som det
nuvarande, förefaller det uppriktigt sagt icke särdeles troligt, att
någon verklig parlamentarisk partiväxling av samma slag som
482
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
