Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Memelfrågan — en orientering. Av Elis Håstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elis Hå stad
Karta över Litauen med (det streckade) Memelområdet.
i samma höga grad. Enligt den officiella statistiken 1910 utgjorde
litauerna på landsbygden mellan 55 och 60 procent, enligt den
kyrkliga av år 1912 något över 60 procent. Talrikast voro litauerna i
Me-mels landsbygdskrets (c:a 75 procent) och därnäst i Siluté
(Heyde-krug), medan det vägde ungefär lika mellan de båda nationaliteterna
i den tredje kretsen, Pagegiai (Pogegen). På Kurische Nehrung —
den smala landtungan med de jättehöga sanddynerna, de milslånga
plagerna, de gamla fiskelägena och de många älgarna — är den
fåtaliga befolkningen delvis av kurisk härstamning. Då
landsbygdsbefolkningen måste representera den mera bofasta och ursprungliga
delen av invånarantalet och då staden Memel ostridigt väst bl. a.
genom tysk invandring, se litauerna just i befolkningssiffrorna från
den tyska tiden sitt starkaste argument.
Huru förhållandena gestalta sig efter världskriget är ej fullt klart.
En tredje huvudgrupp har införts i statistiken, nämligen
memellän-dare, varmed i allmänhet torde böra förstås verkligt tvåspråkiga.
Till följd härav registrerade man vid census 1925 62,000 tyskar,
34,000 memelländare och 45,000 litauer. Varken tyskar eller litauer
torde kunna göra anspråk på att få tillgodoräkna sig mellangrup-
648
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
