Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Memelfrågan — en orientering. Av Elis Håstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elis Hå stad
som falla under Litauens kompetens, röra försvaret, den allmänna
samfärdseln (tull, post, telegraf o. s. v.), myntväsendet samt vissa
delar av handelsrätten; värnplikten få Memelborna oftast fullgöra
utanför området, vilket har få militäretablissemang. Vidare sluter
centralregeringen internationella fördrag med bindande kraft även
för Memelområdet, liksom den företräder området utomlands; den
omstridda avsättningen 1932 av direktoriet grundade sig på att dess
president Böttker utan Kaunas’ tillstånd for till Berlin för att
förhandla angående jordbruksexporten. Högsta judiciella instans är
Memelavdelningen av högsta domstolen i Kaunas, i vilken domarnas
flertal skall tas från Memel. Tilläggas må, att Memel även är
representerat i centralparlamentet i Kaunas.
Autonomien måste betecknas som mycket vidsträckt. De
rättigheter, den innesluter, motsvara närmast de tyska delstaternas före
Weimarrepubliken. De äro mera vittomfattande än vad som
tillkomma de schweiziska kantonerna eller Äland.
Den främsta garantien för Memels självstyrelse ligger i
föreskriften om samstämmiga beslut i Kaunas och Memel vid ändring av
Memel statuten; skulle ändringen innebära att autonomien utvidgas,
räcker det dock med ett ensidigt beslut av centralmyndigheterna i
Kaunas. Statuterna ont Memels hamn och transitohandeln kunna
blott ändras av N. F. Tvist angående statuterna kan dragas inför
Haagdomstolen, som också två gånger anropats men båda gångerna
i huvudsak dömt till Litauens fördel; den viktigaste processen rörde
Böttkers avsättning, varvid det dock må tilläggas, att domstolen var
splittrad. Garanter för konventionen om Litauens suveränitet äro
England, Frankrike, Italien och Japan, alltså ett ganska blandat
sällskap. Vid den s. k. baltiska ententens bildande 1934 (Estland, Lettland,
Litauen) undantogs Memelfrågan uttryckligen från samarbetet.
Den fjärde frågan är, huru autonomin i verkligheten utfallit. Det
måste genast sägas, att det skulle fordra årslånga studier av
pressen och i den väldiga Memellitteraturen på olika språk för att
tilltro sig någon säker uppfattning om vad som är hänt och sant
under alla förvecklingarna. I bl. a. minoriteternas tidskrift »Staat und
Nation» och i »Deutsche Juristenzeitung» kan man fortlöpande
studera det viktigaste anklagelsematerialet. Några allmänna
synpunkter, ehuru med en viss reservation, kan man dock våga framföra,
byggda som de delvis äro på intryck från en resa i området i somras.
Det kan inte gärna med fog påstås, att något kulturförtryck från
litauerna gentemot tyskarna i minoritetspolitikens vanliga mening
skulle råda. Den kulturella autonomien kan knappast vara
fullständigare, helst som litauisk majoritet aldrig har funnits i den
mäktiga lantdagen. Tillsättning av platser inom området är
direk-toriets sak, och tvåspråkigheten på gator, stationer o. s. v. är
genomgående, varför någon utmanande skyltpolitik ej drivits; enstaka
klagomål, t. ex. mot blott litauisktalande statspolis, ha höjts men
kunna näppeligen i det stora hela tillmätas någon vikt. Skolorna
654
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
