Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 9 - Memelfrågan — en orientering. Av Elis Håstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Memelfrågan — en orientering
äro organiserade efter språktillhörighet med obligatorisk
undervisning i områdets andra språk. Även administrativt äro bägge
språken likaberättigade. Det är svårt att föreställa sig, att
likaberättigandet kan göras nämnvärt större.
Komplikationer ha dock uppstått bl. a. i frågorna om
skolväsendet och inflyttningsrätten. Litauerna ha i övervägande tyska
områden öppnat ett 60-tal privata folkskolor, där maximal undervisning
i tyska enligt uppgift överallt förekommer. De förebära härvid att
de tyska skolorna förtyska de litauiska barnen, som ofta kunna
litauiska mycket bättre än de (delvis tidigare från Tyskland
inflyttade) lärarna i ämnet. Tyskarna attackera dessa skolor såsom
förstuckna litauiska statsskolor i det autonoma området. I fråga om
inflyttningen — huvudsakligen litauiska arbetare till det alltmer
industrialiserade Memel — vilja tyskarna driva en restriktiv
politik; i mångahanda former ha Niederlassungsfrågorna varit före,
varvid litauerna främst understryka behovet av arbete och arbetskraft,
medan tyskarna anlägga språkpolitiska synpunkter och vilja
försvara sin position, som dock historiskt sett vunnits genom att de
under seklernas lopp undanträngt eller germaniserat litauerna. Att
tala om någon objektiv rätt i dessa intressemotsättningar torde icke
vara möjligt.
De största konfliktämnena ha haft sitt upphov dels i
undantagstillståndet, dels i den tyska agitationens stigande häftighet.
Undantagstillståndet infördes 1926 icke för Memels skull utan i hela landet
för att hägna den politiska omvälvning, som då skedde i Litauen
under Smetonas och Voldemaras’ ledning. Sedan den tyska
agitationen blivit allt intensivare, blev undantagstillståndet vad Memel
beträffar dock främst ett led i den litauiska defensivkampen. För
några veckor sedan upphävdes det emellertid. Vad åter den tyska
agitationen beträffar, är denna icke årsbarn med den
nationalsocialistiska revolutionen eller ens med Hitlers »Mein Kampf» och dess
stortyska expansionsprogram »nach Osten»; den fördes under hela
tjugutalet från olika rikstyska eller alltyska organisationer. Men
sin tillspetsat separatistiska form fick den först i och med
nationalsocialismens utbredning och seger i Tyskland. För att värja sig mot
de separatistiska tendenserna tillgrepo litauerna ibland presscensur
och inskränkning av mötesfriheten, i några fall även häktningar eller
förpassningar till litauiska koncentrationsläger; mest uppseende
väckte den stora Memelprocessen 1935, då bl. a. den nyligen
am-nestierade nationalsocialistiske ledaren Neumann dömdes till
frihetsstraff — inom parentes sagt är Neumann ingen memeltysk utan en
sydtysk, som tillhörde Bermondt-Avalows kondottiärarmé men efter
dess upplösning på sin hemfärd hamnade i Memel. Man kan nog
ganska lugnt säga, att det från båda sidor växlats hårda tag under
dessa strider, betydligt hårdare än vad som skett exempelvis i
Sönderjylland. Men om man kan förstå de tyskar, som följande blodets
röst velat främja nationella syftemål, kan ingen utomstående heller
gärna förtänka litauerna, om de — sedan de efter att under år-
655
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
