- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjätte årgången. 1939 /
2

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Resning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jämnmod för avgörandet. De måste ju inse att man ej kan i oändlighet
hopa instans på instans för att rätta möjliga misstag. Redan tre
instanser anses ju av många vara för mycket. Men tyvärr finnas
— ej blott bland svarandeparterna i brottmål utan även bland
parterna i tvistemål — mindre väl balanserade personer, vilkas
övertygelse att de blivit orättvist behandlade leder till en mer
eller mindre djupgående och stadigvarande rubbning av deras
sinnesjämvikt. Ha de anlag åt det patologiska hållet sälla de sig
snart till kverulanternas talrika skara. För dessa beklagansvärda
människor har ingen rättegångsreform kunnat anvisa någon bot.
Vad de och deras mer eller mindre godtroende medhjälpare och
sympatisörer anse som domstolarnas ovillkorliga skyldighet är
att ändra den gamla domen och ej endast att underkasta den en
omprövning. En resning, som ej leder till ändring, betyder för
dem endast att »justitieförbrytelsen» står kvar på grund av
domstolarnas okunnighet, partiskhet eller falhet.

Men finnas då ej andra och mera vägande skäl för resning i
avgjorda mål? Förvisso. Att skipa rättvisa är en oändligt hög
och svår uppgift, arbetsammare och svårare än de teoretiserande
och i domarevärv oerfarna herrar kunna föreställa sig, vilka
aldrig eller endast i förbigående setat på en domarebänk. Och
domarne intaga tyvärr i Sverige varken i avlöningsavseende
eller i övrigt den framstående ställning i samhället att alltid
de bästa, de mest framstående bland landets jurister söka sig
dit. Att säkerhetsåtgärder mot den mänskliga skröpligheten i
domaregestalt anses erforderliga visar redan den omständigheten
att missnöjd part har tillfälle att gå vidare från den första
domstolen, och därjämte ej blott till en andra instans utan även, i
stor utsträckning, till en tredje — till besvär, kostnad och, ej
sällan, betydande förfång i övrigt för motparten. Att ytterligare
öka denna möjlighet till domars omprövning genom att hopa
instans på instans förbjuder sig självt. Ej blott hänsyn till
motpartens berättigade intressen utan även det faktum att ju större
domarekår som erfordras desto svårare blir det att
tillfredsställande rekrytera densamma, gör en sådan anordning omöjlig.
Visserligen står, enligt någras uppfattning, den tilltalande
möjligheten öppen att granskning av den hittillsvarande högsta
instansens domar skulle äga rum genom prövning av
resningsansökningar i en allra högsta instans, bestående av professorer och
andra av domarevärvets praktiska utövande oförvillade andar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:29:24 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1939/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free